Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppna kärrängar. Det vill synas som om dessa forna
lövskogar varit rena blandskogar, innehållande ek, avenbok, lind,
björk, ask och hägg med en högbuskvegetation av bl. a.
mycket hassel. Avenboken synes hava varit ett
karaktärsträd i lövskogarna, som till största delen vuxit på våt,
myll-rik jord, under det att boken förekommit troligen endast
enstaka eller i form av mindre öar på torrare fläckar inom
den blandade lövskogen. Först i Hälsingborgstrakten på den
relativt torrare landborgsbranten utefter Öresund har boken
gått bättre till. Genom samtal med 80- och 90-åringar inom
Kropps och Allerums socknar har jag erfarit, att dessa skogar
förr till avsevärd del haft karaktären av lövängar (tydligen
på grund av månghundraårig kreatursbetning). Man omtalar
allmänt, att hasseln förekommit ställvis i nästan
ogenomträngliga snår, avbrutna av naturliga ängar (delvis våta) med
manshög ört- och gräsvegetation. Att döma av resterna efter
dessa skogar,1 synes lövängarnas markflora överallt hava
varit utomordentligt artrik och praktfull. Oagea spathacea,
Geranium palustre och Equisetum hiemale hava funnits rikligt.
Samtliga tala om fuktig jordmån. Orchis mascula såväl
som Melampyrum nemorosum torde hava funnits massvis.
Omedelbart väster om Söderåsen, såsom i trakterna
Billesholm—Boserup — Ekeby, har ekskogen haft stort utrymme, och
här har man ännu i mansminne fällt ett mycket stort antal
jätteekar. Inom hela detta gamla skogsbälte upptager
lövskogen i våra dagar endast en försvinnande del av den odlade
arealen, men trots detta är lundfloran än idag i höggrad
framträdande, där den ännu spirar i dungar och snår, eller
där den träffas som relikt i form av krattvegetation längs de
gamla ägogränsernas stengärdesgårdar. Kratten innehålla
framförallt ek, avenbok, hägg, hassel, Evonymus och Viburnum
opulus. På våren finnas här vårlökar, vit- och blåsippor,
Corydalis intermedia, Convallaria, Orchis mascula m. m. Det
är påfallande, att denna fordom lövskogsbevuxna sträckning i
huvudsak följer den forna strandlinjen efter den vid tidpunkten
för Skånes sista landsänkning avsevärt förstorade Skälder-
1 En närmare beskrivning av dessa lövskogsspillror, grundad på undersökningar
utförda 1922—23, finnes i form av manuskript i Svenska Naturskyddsföreningens
förvar. Se även min uppsats: Allerums skog, en skånsk löväng som bort skonas,
Sveriges Natur 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
