Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
uppgår till c:a 120 meter. Härtill kommer Klåverödssjö, en
obetydlig igenväxande vattensamling i närheten av Klåveröds
by, samt längst i norr Magiakärr, urspungligen ett alkärr
eller en kärräng, vars karaktär av sjö uppstått genom
konstgjord uppdämning.
Till Söderåsens mest framträdande ytbildningar höra
sprick-dalskomplexen vid Odensjön, Skäralid och Klöva-hallar,
samtliga på åsens östra sida. Sprickdalarna bilda väldiga rämnor
i urberget med ofta lodräta stup, s. k. hallar, som resa sig
från dalbottnen upp till 60 meters höjd. Skäralid har en
total längd av c:a 7 kilometer och Klöva-hallar 5 kilometer.
I Skäralids sprickdal framrinner den lilla Skäraån och i
Klöva-hallar Klövabäcken. En skarpt framträdande och mycket
vacker dalgång är att finna jämväl på åsens sydvästsida mellan
byarna Åvarp i norr och Bauseröd i söder. Denna dalgång
benämnes här Bauserödsdalen. Dess längd är c:a 4
kilometer, och i dess botten framrinner ett mindre tillflöde till
Vege-ån.
Söderåsens berggrund består av en rödaktig gnejs, vilken
på grund av sin rikedom på magnetit benämnes järngnejs.
Gnejsen går flerstädes i dagen såväl på åsens högplatå
som ock i sidosluttningarna, där rasblocksmarker jämväl ofta
förekomma. Mest framträdande är gnejsen i sprickdalarna.
I mindre utsträckning finnas andra bergarter, såsom pegmatit,
vilken varit föremål för brytning på några ställen. Av
eruptiva bergarter finna vi sparsamt diabas och basalt. Diabasen
är mest framträdande vid Röstånga, öster om Stenestad, samt
framförallt i Konga-klint. Basalten är sällsyntare. Den går
emellertid i dagen bland annat på en punkt mellar Röstånga
och Skäralid. Utmed den i Bauserödsdalen framgående
förkastningen anstår en c:a 30 meter hög nära lodrätt stupande
hall av kambrisk sandsten, en bergart som jämväl funnits vid
Röstånga, där man också iakttager siluriska lager, vilka dock
icke finnas på den egentliga åsen. Där urberget icke är
synligt, överlagras det av jökelgrus (krosstensgrus).
Markbeskaffenheten är sålunda icke av den art, att den är i
tillfälle att särskilt gynnsamt påverka floran. Dock
kännetecknas växtligheten på särskilt åsens sydvästsluttningar av
en påfallande frodighet, vilket väl framförallt får tillskrivas
den för nordliga och östliga vindar skyddade expositionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
