- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1926 /
36

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

Gladan bygger sitt bo i en sluttning mot sjön eller på en
holme. Det lägges ganska högt upp i en gran eller tall och
igenkännes på de tygbitar och papperslappar, som hon flätar
in i boet (se bilden av gladbo med ungar). Invånarna i ett
torp, som låg bredvid ett gammalt gladbo, omtalade, att gladan
brukade till deras förnöjelse komma seglande och från den
plats, där man slaktat, hämta svinborst till sitt bygge. År
1925 hade flera glador, vilkas häckplatser jag besökt, varit
tvungna att reda sig nya bostäder, ty deras gamla bon kunde
ej längre användas. I tvenne fall hade de delvis rasat ned,
i ett tredje fall hade det kommit röta i boträdet, en gammal gran,
så att barren fallit av och boet låg alltför öppet. Men gladorna
funnos kvar på trakten och hade väl byggt på annat håll.

Gladan är en rovfågel som icke gör någon nämnvärd skada
på matnyttigt vilt. Hon är en flygkonstnär i fråga om svävande
flykt till oerhörda höjder. Men hon flyger icke fort och kan
endast fånga fåglar som trycka eller springa på marken. I
sällsynta fall lär hon kunna taga en andhona på boet, och
ruvande beckasiner kunna bliva hennes byte.. Till alldeles
övervägande del består dock hennes matsedel av för människan
mindre värdefulla beståndsdelar. Hon lever gärna av as och
diverse avskräde, hon fångar grodor och fisk samt tager smärre
gnagare. Även en harunge kan ibland få stryka med.
Belysande för den mycket stora variationen i gladans kost äro
följande uppgifter om lämningar vid några bon. Vid ett bo
fanns huvudsakligen lämningar av fisk samt dessutom fjädrar
av nötskrika och and. Vid ett annat hittades fiskskelett, fjädrar
av kråkungar, rester av groda, ett par salta sillhuvuden, en
fläsksvål och ett kokt ben. Kring ett tredje bo lågo några
ben av svin, lämningar efter en ekorre och en harunge samt
en igelkott (förmodlingen har gladan funnit en ihjälslagen
sådan), fjädrar av gröngöling, gök, kråka, skata och tjäder,
bröstben av tvenne duvor, fjädrar och kranium av höna samt
fiskben^ mest gädda. I ett närbeläget torp upplystes, att
gladan ofta kom och plockade diverse godbitar, särskilt brukade
hon hålla sig framme vid fiskrensning. Ingen hade några
klagomål över angrepp på höns och kycklingar, varför
lämningarna av tamhöns torde ha härstammat från sopbacken.

Såsom framgår av ovanstående, är gladan ingalunda
något svårt skadedjur. Genom sitt vackra utseende och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1926/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free