- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1926 /
50

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

Block, stora som små hus, ligga uppstaplade över varandra,
många äro tätt pepprade med små och stora jättegrytor, och
man kan finna sådana, som äro rakt genomborrade av ett
cylinderformat, utomordentligt väl jämnslipat hål, så att man
kan se tvärs genom dem. Vill man fram här, måste man
krypa under, klättra över, hasa sig nedför och tränga sig
fram mellan dessa fantastiskt formade jättespillror av det
en gång hela berget, men slutligen står man nedanför
själva Döda fallets stup (fig. 5). Nära den forna västra stranden
kan man klättra uppför detta utan att riskera falla ned och
bryta nacken av sig. En van bergklättrare kan även taga sig
uppför en mera riskabel väg i mitten, men närmare den östra
sidan stänger den på bilden synliga vattensamlingen vägen,
och där är dessutom själva stupet så brant, att ett
uppstigande vore omöjligt. Uppe från själva falltröskeln kan
man söderut se ned över blockhoparna i kanjons norra del
(den uppväxande skogen skymmer undan Lintjärn, men från
järnvägsbanken öster om stupet kan man se den skymta mellan
träden), och norr ut ser man älvens gamla fåra ovanför fallet,
fast även här skogen börjar växa så hög, att översikten
försvåras. Såväl i stupet som i den gamla älvfåran vid och
något ovanför själva falltröskeln finnas talrika små och stora
jättegrytor, fast dessa ej nått den grad av utbildning som
nere i kanjon; de hade ju endast hunnit börja bildas, när
hela erosionsarbetet vid Ragundasjöns urtappning och
Storforsens torrläggning avbröts.

Jag har nu sökt skildra Döda fallet och dess kanjon
sådana de te sig, ett enastående verk av våldsamma
naturkrafter. Men här finnes även annat att se, bl. a. en sak som
i sammanhang med naturskyddsfrågan måste vidröras,
nämligen människans mullvadsarbete. Strax öster intill Lintjärns
norra ände ser man i den östra lodräta kanjonväggen ett
runt hål, en stollöppning, och utanför denna en stor
varphög. Det råkar gå ett litet, fullständigt värdelöst stråk av
kismalm och grafit i berget här. Vips har människan varit
framme och trott sig kunna vinna rikedomar. När
vederbörande efter en tid fann, att arbetet var lönlöst, avstannade
detsamma naturligtvis, men att företaget redan från början
saknade alla utsikter att kunna betala sig, därom hade en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1926/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free