Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
remsa utmed dess nordöstra. På
nordvästra sidan fortsättes
rullstensåsen med en hög skogsås — Plevna
— och slutligen gränsar köpingen åt
sydväst. År 1773 bestämdes, att
platsen skulle varå mötesplats för
Södermanlands regemente, och året
därpå togs den i bruk för detta sitt
nya ändamål. Dessförinnan hade
området, som var bevuxet med
»tall-och marskog», blivit avröjt. Där
lägret nu ligger, bibehölls skogen
ända till omkring 1880 under
benämningen Trumslagareskogen, och
en liten rest av densamma, några
väldiga högstammiga furor, kvarstod
invid den s. k. Rekrytbaracken till
slutet av 1890-talet. - Den ännu
utmed nordvästra sidan av slätten
kvarstående skogsremsan, som ärvt
namnet Trumslagareskogen, består av
praktfulla träd, en del verkliga jättar.
DEN UPPTAGNA
»STUBBEN PÅ SLÄTTENS
E. SÖDERPALM
FOTO 1921
Ett egendomligt minne från den skog, som 17 73 — 74 avröjdes på
själva exercisheden, var den s. k. stubben på slätten. Belägen
mitt ute på slätten, knappast höjande sig över ytan, var den mycket
svår att upptäcka. Man måste känna vissa syftlinjer för att över huvud
taget finna den, och ett av de första uppdrag man som nykommen på
regementet fick av äldre kamrater var att söka reda på stubben. Sedan
regementet avmarscherat 1921, upptogs den i närvaro av representanter
för officers- och underofficerskårerna och för det indelta manskapet.
Dess övre del visade sig därvid hava formen av en dubbelörn. Den
fotograferades och förvaras nu bland officerskårens reliker.
I den delen av lägret, som ligger närmast slätten, hade kompanierna
i äldre tider sina tältgator, och mellan dessa planterades på 1880-talet
trädrader företrädesvis av lönn, så att ännu i dag kunna de gamla
knektarna hitta in i sina kompanigator. I en av dessa ligger Siegroths
lund bildad av 10 st. lindar planterade i elipsform och nu utgörande
en mycket vacker grupp. Den har fått sitt namn efter generalmajoren
friherre G. A. von Siegroth (f. 1725 d. 1802), som var regementets
chef 1771 — 1792 och skaffade regementet dess mötesplats, anlade
Malmköping och som regementet i alla tider skall bevara i tacksam hågkomst
för allt vad han även i övrigt uträttade för dess bästa. Må hans minne
genom de gamla vackra träden få leva länge till. — När Siegroths
lund planterades är ovisst, sannolikt under von Siegroths levnad. En
gammal fotograf, som är född i Malmköping och vars minne räcker
tillbaka 70 — 75 år, säger att träden i hans ungdom sågo ut som nu
i detta år. Trädens omkrets vid brösthöjd uppgår till i medeltal 140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
