Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
park, ofta höra föraktfulla ord uttalas om hela
naturskyddsdrätseln och vad värre är hela naturskyddssaken.
Tron på att man genom att inskriva en blomstrande,
kraftigt sig utvecklande turiststation i en nationalpark skulle kunna
skydda dess naturvärden till den höga grad, som
nationalparksidén kräver, har visat sig vara en chimär.
Som jag i ett föredrag den 24 april 1926 utvecklat inför
denna förening, ställer man nu följande fordringar på de
moderna nationalparkerna :1
»Samtidigt med avsättningen skall reservatet av den
centrala myndighet, som förvaltar naturparkerna och
naturminnena, underkastas en noggrann floristisk och växtsociologisk
samt zoologisk analys av status quo.
Härvid har man att tillse:
1. De floristiska uppteckningarna skola ej blott omfatta
fanerogamerna utan, i så stor utsträckning som sig göra låter,
även kryptogamerna.
2. Växtsamhällena kartläggas. Inom vart och ett av dessa
utstakas en med pålar begränsad provyta, som särskilt
noggrant analyseras till sitt bestånd och sin markprofil.
3. Alla dessa anteckningar ligga till grund för periodiskt
återkommande nya. Av vikt är därför, att fotografering och
insamlande av originalmaterial i så stor utsträckning som
möjligt kombineras med uppteckningarna.»
Den växtbiologiska institutionen vid Uppsala universitet har
inom Nationalparken företagit en del sådana undersökningar,
inställda på att periodiskt kunna förnyas. Den viktigaste av
dessa är nuvarande professor Thore Fries’ s. k. fenologiska
linje. En linje utstakades från en punkt nere i skogsregionen
genom denna upp för fjällsidan till Nuoljas topp. På denna
linje, 3,700 m. lång och representerande en vertikal höjd
av 820 m, karterades växtsamhällena meter efter meter. Under
trenne år inlades från vegetationsperiodens början till dess
slut var femte dag vissa fenologiska konstanter meter efter
meter. Genom detta ernådde man en rad växtbiologiska
resultat, t. ex. fick ett viktigt empiriskt grepp på att varje
särskilt växtsamhälle krävde en viss utsmältningstid och att
snötäckets fördelning var en av de viktigaste faktorerna för
1 Rutger Sernander, Det svenska naturskyddets mål och medel. Svenska
Naturskyddsföreningens småskrifter II. .Sthlm 1926 p. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
