Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
kan tala om den ursprungliga natur, vars bevarande in i
detalj var naturparkens ändamål.
Naturparkens gräns drogs så, att den inskrev en lång
sträcka av Riksgränsbanan. Denna hade redan då, före
naturparkens tillkomst, gjort åtskilliga inhugg i den
ursprungliga naturen. I Nuoljas sida hade insprängts Sveriges längsta
tunnel. Ett av Lapplands vackraste vattenfall å
Abisko-kan-jons nedersta del hade måst tillintetgöras. Ett stycke från
banvallen hade i björkskogen anlagts breda materialvägar.
På ömse sidor behärskar den ett bälte på resp. cirka 40 m.
Antalet bostäder för järnvägstjänstemän inom själva
naturparken är ännu ringa. Men alldeles intill gränsen vid Abisko
ligger ett stort bostadskomplex. Naturparken är ett gärna
uppsökt mål för tjänstemännens och deras familjers utflykter,
mot vilket i och för sig intet är att anmärka. Ej heller att
bland de lustresande befinna sig familjer från Riksgränsen i
väster och stationer, som ligga många mil öster- och söderut.
Om betydelsen för nationalparkens tillstånd av dessa
ytterligare besök med deras lojala och illojala inverkan gäller
detsamma, som nyss sagts om turisterna.
Med järnvägslinjen följa de vanliga ledningarna och bland
dem de väldiga kraftledningarna med känd inverkan på
omgivningarna. Den stora kraftstationen, som anlades i Abiskos
kanjon, måste nedrivas, emedan man missräknat sig på
vattenkraften, men dess rudiment misskläda ett av
Abiskodalens känsligaste naturpartier. Grustag, torvtäkt,
dikesgrävningar och utrensningar i 40 meters-remsorna sträcka
hydrografiskt sina verkningar långt utom densamma. (Fig. 2.)
Strax ovan sydöstra porten till Nuolja-tunneln går kalfjällets
flytjord obehagligt nära banvallen. För en tid sedan grep
man sig, utan att därom underrätta Naturskyddskommittén,. i
nationalparkens område an med dikesgrävningar i flytjorden,
för att förhindra dess eventuella förflyttningar. Det hör
egentligen ej hit, att jag, som speciellt studerat flytjorden i våra
fjälltrakter, anser, att man ej behövt göra grävningar just på
den lilla plätt, som hyser en av Nordens sällsyntaste
fanerogamer, den ur växtgeografisk synpunkt så viktiga orkidén
Platanthera parvula. Det var i ej ringa mån dess förekomst
här, fortfarande den enda i Sverige, som gjorde att Abisko
naturpark krävdes av de förut nämnda botanisterna. Ett dike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
