Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
lägenhet ävenledes. Den ligger nämligen till skillnad från de
andra mitt inne i lunden uppe i sluttningen under ekarna
och hasselsnåren, men från källan går en även nutilldags
urskiljbar stig snett upp till planen ovanför, till det ställe,
där förr de traditionella festerna höllos.
I gamla bondpraktikan heter det:
»Urban, Wilhelmina, Beda
skola sommaren leda.»
Väderleken skulle bli sådan, som den var dessa dagar.
Man ansåg också, åtminstone här i orten, att linet skulle sås
Urbani dag, eljest slog skörden fel.
Offrandet vid denna källa skulle således gällt sommarens
gröda. För de gamla kultbruken, som funnos kvar ännu i
författarens barndom (se årg. 8) — även det, att man par
om par rullade nerför en grön, fri sluttning — har i detta
sammanhang intresse vad H. Jungner framhållit (Gudinnan
Frigg och Als härad, 1920, akademisk avhandling, sid. 295).
»Nyssnämnda sed», säger han, »är bekant som folklek i
Västergötland.» — »I Råda socken, Kållands härad, ligger
omedelbart intill kyrkan Lunnelid med en yppig hassel- och
ekvegetation i den branta backsluttningen invid en offerkälla. Här
har varit en s. k. pingstvall, varest folk sedan urminnes tid
annandag pingst samlats till dans och lek. Med all
sannolikhet är Lunnelid en hednisk kultplats. Nu omtalar R. Dybeck,
att man brukade ’trilla kister’ (lekens benämning) utför
Lunnelid, vilket bestod däri, att en gosse och en flicka, sedan de
fattat varann om livet, rullade nerför liden. — — —
Möjligen kan här föreligga minnen av ett gammalt bruk för att
trygga följande års skörd.» Seden har även annorstädes varit
ett moment i fruktbarhetskulten.
Tillverkningen och försäljningen härstädes under pingsten
av s. k. lunnelidkäppar, färgade med den röda saften av
tuggad albark, anser samme forskare också syfta på gamla
föreställningar eller bruk: »Man erinras härvid icke blott om
patriarken Jakobs omtalade käppar, utan ock om åen gambantein,
som Skriner skaffade sig av friskt träd till Gerds betvingande.»
En sedvänja från Småland med tycke av den sistnämnda
har jag funnit omtalad i kalendern »Svea» (1852), där Onkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
