Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
naturskyddssynpunkt så värdefulla arter som dvärgmåsen, skräntärnan,,
kentska tärnan, svarta tärnan och småtärnan.
Av särskild betydelse är det att rovfåglarna äntligen kommit i
åtnjutande av det skydd, som påkallades genom den bekanta
riksdagsmotionen1, vilken gav anledning till den sedermera företagna utredningen
av fågelskyddsfrågan i dess helhet.
Vad beträffar listan över fortfarande fredlösa fågelarter kan den
möjligen bliva föremål för något stridiga meningar. Från
naturskyddssynpunkt är det ju sålunda att beklaga, att den i de flesta trakter r
utdöende stadda korpen blivit uppförd å densamma. Att stenfalken är
en svår fiende till småfåglarna kan visserligen icke förnekas. Dock
synes det för undvikande av misstag ha varit skäl i att han blivit
inbegripen i det skydd, som kommit övriga falkarter till del.
Fridlysningarna kompletteras givetvis av förbud mot att taga eller
förstöra de fridlysta fågelarternas bon och ägg.
Till förekommande av skadegörelse särskilt genom fröätande fåglar
stadgas emellertid, att fridlysta fåglar få dödas, »då sådant erfordras
för att förekomma avsevärd skada i trädgårdar eller å planterade eller
sådda fält» samt att fågelbon, »som blivit byggda i eller på byggnad
eller i gård och därigenom förorsaka olägenhet eller skada», ävenledes
saklöst få förstöras. Skulle fridlysta fåglar å någon trakt förorsaka
mera avsevärd skadegörelse eller vara till hinder för andra fågelarters
utveckling, kan genom länsstyrelsen eller, då det gäller kronomark,
genom domänstyrelsen, tillstånd erhållas att under viss tid, även då
sådant eljes är förbjudet, inom visst område döda fåglar av
ifrågavarande slag.
Dessutom stadgas undantag från fridlysningsbestämmelserna även för
idkande av vetenskapliga studier eller samlareverksamhet.
Sakkunnig kontroll vid rovfågelpremieringen
Det sätt, varpå den s. k. rovfågelpremieringen hittills bedrivits ute
i bygderna och som haft till följd att betydande penningbelopp årligen
utbetalts i belöning för dödande icke blott av för jaktvården skadliga
utan även av oskadliga eller nyttiga fåglar, föranledde på sin tid
jaktsakkunniga att framlägga förslag om viss inskränkning i rätten att
utdela skottpremier samt om införande av vederbörlig kontroll vid
utbetalandet av sådana.
Detta förslag har också vunnit beaktande vid utarbetandet av den1
nya skyddsstadgan, vars 16 § bl. a. innehåller följande bestämmelser:
»Belöning för dödande eller fångande av jaktbara vilda däggdjur
eller vilda fåglar eller för tagande eller förstörande av sådana fåglars
ägg eller bon, avseende att uppmuntra till allmän förföljelse av viss*
art, må icke utfästas, med mindre länsstyrelsen, efter
vetenskapsakademiens hörande, därtill lämnat tillstånd, dock att dylikt tillstånd eji
erfordras, såvitt angår varg, järv, säl, vanlig räv, grävling, vildkanin^
duvhök, sparvhök, havstrut, kråka, kaja, råka och gråsparv.»
1 Se Sv. N. 1916, s. 154 o. f., "En viktig naturskyddsfråga närmar sig sin lösning.""
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
