Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Axel Gavelin
Förutom de områden som avsatts enligt nationalparkslagen har
— särskilt under det sista årtiondet — tillkommit ett flertal
reservat med begränsat naturskydd, fridlysta enligt
naturminnesmärkeslagen. Det är utan tvivel riktigt, att denna smidigare form
av naturskydd kommer till ökad användning och hädanefter anlitas
i alla sådana fall, då det icke är oundgängligen nödvändigt eller
möjligt att bevara hela naturen oförändrad inom ett vetenskapligt eller
på annat sätt märkligt område.
Fridlysningar av enskilda naturföremål, mest växter och djur men
även märkliga geologiska bildningar såsom intressanta
klippformationer, jätteblock etc, hava tagit stor omfattning och uppgå redan till
mer än ett halvt tusental. Man har på detta sätt, mången gång efter
stora ansträngningar, lyckats att undan en hotande förstörelse rädda
vetenskapligt och kulturellt eller estetiskt värdefulla inslag i
landskapsbilden samt giva vår vilda djur- och växtvärld ett gott handtag i
deras ojämna kamp för sitt fortbestånd. Ofantligt mycket återstår att
göra och vinna på denna väg.
Men det kan å andra sidan ej förnekas, att också dessa fridlysningar
hittills varit av växlande värde. Mycket ofta har det varit
något rent tillfälligt med dem, och icke så sällan hava rena kuriositeter
fridlysts. Å andra sidan hava väl motiverade fridlysningar i flera fall
kommit att motverka sitt eget syfte, emedan man ej från början haft
tillfälle att vetenskapligt utreda vilken inverkan på kampen om
tillvaron i naturen som ett sådant ingrepp som fridlysningen i de speciella
fallen skulle komma att medföra. Så hava både lövängar och andra
växtsamhällen i vissa fall spolierats just till följd av fridlysningar.
Ett exempel härpå erbjudes av den s. k. Näktergalslunden vid
Burgsviks hamn på Gotland, vilken efter sin fridlysning år 1914 så
förändrat sin vegetation, att näktergalen helt försvunnit och även
fågellivet i övrigt starkt avtagit. För kommande fridlysningar äro
många viktiga lärdomar att draga från de misslyckanden som
hittills förekommit.
När det för övrigt säges, att många fridlysningar icke avsett så
synnerligen märkliga föremål, bör samtidigt framhållas, att även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
