Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
? 8 Severin Schiöler
1 ter dalecarlicum: »Södra och östra sidan af berget var brant som en
mur, af ren sten, som intet var klufven, til en otrolig höjd.–––––-
Nedanför branta bergsklippan låg en smal grön plats rundt omkring
på öster och söder med hvarjehanda örter utsirad, hvilken efter
gemene mans utsago sades vara curieusare än mången hortus Botanicus,
Nedanför dessa klippor låg sten på sten, at man med största möda
kunde hinna neder til bottnen af en så ampel grundval, som naturen
gjort hade». Med sina disciplar, ett par välborna ynglingar från Falun,
nedsteg Linné med mycken möda från bergsplatån till den »smala
gröna platsen» under det »otroligt höga» stupet. Där fann han »alt
ordinairt» utom lönn, lind, Asplenium trichomanes, Geranium
robertianum, Pyrola uniflora, Verbascum thapsus och Viola mirabilis,
»vilka wäxter fuller älliest i Swerige äro allmänna men här uppe
mycket främmande». Utom dessa var Astragaius glycyphyllus »den allra
raraste, den jag aldrig i Sverige tilförene Wild observerat, mehr än på
2 ställen i skånska slätten kring Lund».
Det är ett typiskt sydberg, Linné här beskriver. Det höga, mot
söder eller öster vända, solfångande tvärstupet, där nedanför en inte
mindre mäktig ur av »sten på sten» och, där båda mötas, en smal
slingrande rand av grönt — sydbergsväxternas vanliga fristad i ett frostigt
och ogästvänligt land. Samtliga de uppräknade träden och örterna,
med undantag av mandelpyrolan, tillhöra ock dessa sydliga växter,
som i Norrland — i varje fall numera — blott finna sig tillrätta på
särskilt gynnsamma lokaler och då främst i sydbergen.
över ett hundratal träd, buskar och örter räknas till dessa
sydbergs-växter. Några karakteristiska äro: lind, lönn, hassel och alm; try
(Lonicera xylosteum), måbär och olvon; blåsippa och vitsippa,
smultron, under viol och lundviol (Viola riviniana), häckvicker (Vicia
sepium) och skogs vicker (V. silvatica), vårärt (Lathyrus vernus),
backsöta (Astragaius glycyphyllus), myskmadra (Asperula odorata),
stinksyska (Stachys silvaticus), skogssallat (Lactuca muralis), getrams
(Polygonatum officinale), kungsljus och stinknäva. Nästan alla
tillhöra mellersta och södra Sveriges lund- och lövängsflora. Inte minst
finna vi dem på torrare och stenigare mark och kring de hällar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
