Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?2 Severin Schiöler
där nedanför, och enhetligheten i det inslag av sydliga växter, som
vanligen koncentreras vid hammarens fot. Det är uppenbart att det
mellan bergens beskaffenhet och det sydliga växtinslagets
uppträdande finnes ett bestämt samband. Och detta samband ligger knappast i
bergarten, vars sammansättning eljest har så stor betydelse för vad
som växer därpå. Ty bergarterna kunna vara helt olika i olika
sydberg. Det är uteslutande bergens byggnad och deras orientering åt
solsidan, som är avgörande. Den stupande hammaren, den branta
uren äro liksom byggda för att uppfånga solvärmen. En del därav
återkastas omedelbart, en del magasineras i den upphettade stenen och
avges efter hand under dygnets svalare timmar. Följden blir, att dessa
branter snart sagt dygnet om få något högre temperatur än den
omgivande trakten, vilket ju direkt gynnar värmekrävande växter.
Därtill kommer att snön här avsmälter tidigare. Och då därjämte den i
stenen magasinerade värmen skyddar mot sena nattfroster om våren
och mot tidiga sådana under hösten blir vegetationsperioden förlängd.
Detta medför bl. a., att trädens årsskott mogna bättre och få större
motståndskraft mot vinterkylan, att frukter och frön ha större
möjlighet att fullbildas, samt att en gång blommande örter hinna fullborda
sitt livslopp och lämna duglig avkomma eller åtminstone nå
övervintringsdugligt stadium. Hur mycket detta betyder, framgår i viss mån
därav att bland i sydbergen anträffade 117 sydliga växtarter ej mindre
än 17 äro ett- eller tvååriga, en gång blommande, medan 139 nordiska
— alltså mer eller mindre hemmahörande i Norrland och tillpassade
efter dess klimat — på ett enda undantag när äro fleråriga. Det
norrländska klimatet med dess korta vegetationsperioder är direkt
ogynnsamt för de en gång blommande växterna med deras speciella livskrav.
Det för sydbergen karakteristiska kan således sägas vara, att de i
ett mindre gynnsamt nordligt klimat skapa små oaser av ett mer
gynnsamt sydligt sådant.
Härmed uttömmes emellertid inte sydbergens problem, vilka
studerats och klarlagts främst av Axel Blytt, Gunnar Andersson och Selim
Birger. Det återstår ännu en fråga att besvara. Hur ha dessa syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
