Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jz Rutger Sernander
medborgare i Sydskandinaviens äkta lövängsflora eller ej. Utom
dess starka roll i Södra Råshults-ängen bör framhållas, att på Linnés
tid var nog ej blott förhållandet likartat utan även utmärkande för
Stenbrohults hult-gårdar, som troligen alla äro lövängsbebyggelser.
Vilken roll boken här efter Linnés uppfattning spelat kanske
framgår av denna lilla etymologiska utredning i Skåne-resan, s. 416:
»Stenbrohults Församling hade mycket för sed at nämna sina gårdar med
Hult — Hult betyder det samma, som en liten bok-skog.»
Av eken finnas i Sverige två väl skilda arter, sommar-eken (Quercus
robur) och vinter-eken (Quercus sessiliflora). I Råshultsängen växa
liksom i Stenbrohult för övrigt sommar-eken och hybrider samt
hybrid-klyvningar mellan bägge arterna. Just detta att Linnæus från
barnsben sett glidande övergångar, gjorde att han ogärna ville
erkänna de två ekarnas specifika arträtt (I Linnés fotspår s. 46).
Råshults-ängens lindar äro uteslutande skogslindar (Tilia europæa).
Det är ett pietetsvärde av rang vi här möta. Några av de grövsta
lindarna torde vara från Linnés barndomstid. Skogslinden var hans
släkts vårdträd, »vastissima in pago Stegaryd Sunnerbod Smolandiæ,
unde Tiliandri & Linnæi dicti» (det ofantliga trädet i byn Stegaryd,
Sunnerbo, Småland,1 från vilket släkterna Tiliander och Linnæus
uppkallats) (Flora suecica I s. 157), den smyckade Råshultsängen och
den spirade invid faderns Stenbrohult-trädgård. Det är då ingen
tillfällighet att han i Philosophia botanica tog skogslinden som mönster
för sin växtbeskrivning.
Buskbeståndet består av hagtorn, hallon, hassel, nypon, olvon och
sälg. Bland örterna märkas blåsippa, brudborste, gullviva, gökmat,
hästfibla, hökfibla, liljekonvalje, violer, vitsippa o. s. v.
Lövängens nutida skötsel är ej som den bör vara. Den som
sett Råshults arrendegård för några år sedan och erinrar sig de
praktfulla linnéanska lindarna, då måttligt kuperade, blir upprörd vid
anblicken av dessa nersågade till knappt manshöga stubbar. Detta
är den för allmänheten synbara och beklagliga vandaliseringen. Men
frågan ligger djupare till. Lövängskulturen börjar glida mot andra
1 Lokalen icke fullt korrekt uppgiven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
