Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövskogen och människan jy
blott växer på svedjade marker, dem elden övergått, och således
alltid utmärker en yngre skogsformation, så gissade jag att de närmaste
människobarn hade ditåt sina boningar». — Gottlund fann senare
i den upptäckta riktningen både hus, människor och lövskogsmarker.
I samband med denna i och för sig ej så märkliga händelse finna vi
emellertid bevarad en känsla, som vår tid förlorat men som tidigare
för Nordens folk varit i hög grad levande och vägledande, önskar
man under vandringar i svenska landskap lära sig något om
människan och kulturen, så bör man betrakta naturen. Särskilt bör man
observera huru denna reagerat för olika former av mänsklig
verksamhet. I sitt förhållande till naturen har människan alltid handlat på
endast ett sätt. Exploatering innefattar allt.
När människan uppträder i Skandinavien införlivas den
naturvuxna lövskogen med kulturen. Detta sker till en början försiktigt
på grund av redskapens ofullkomlighet men redan under förhistorisk
tid fullt medvetet och metodiskt. Lövskogen förbliver den bakgrund
mot vilken odlingen framträder under alla förhistoriska skeden. Vi
få nämligen icke släppa ur sikte, att vi hittills i hög grad övervärderat
åkerns och spannmålsodlingens betydelse under förhistoriska
tidsskeden, en mening som numera biträdes även av arkeologien. Denna
forskningsgren visar oss också, att de tidiga invandrare, som togo vårt
lands inre delar i besittning, framförallt uppsökte floddalgångar,
insjöstränder samt över huvud lågområden mellan högområden och
vattendelare. Intresset för den näringsrika jord, som dessa trakter
bjödo, grundades icke uteslutande av omsorg om åkerbruket. I första
hand lockades människan av de rikt givande naturliga betesmarkerna,
Dessa träffades främst i den självvuxna lövskogen eller i dess nära
grannskap. Ännu under 1600-talet präglades större delen av vårt
land, även Skåne, icke av åkerbruk utan av boskapsskötsel. Till och
med huvudstaden var vid denna tid — som Gösta Berg visat — i stor
utsträckning beroende av husdjursskötseln. Näringslivet har i vårt
land alltid varit fast förankrat vid boskapsskötseln. Det är av vikt
att klart inse detta, icke blott när det gäller studiet av den materiella
bondekulturen utan också när det gäller att bilda sig en uppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
