Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövskogen och människan
■*vt£r’;
Förf. foto ^j.
Fig 8. Kulturlandskap av ålderdomlig karaktär inom västkusten, mycket åskådligt organiserat
med hansyn till boskapsskötselns krav och naturliga fodertillgångars skiljande i vinterfoder
och sommarfoder. Det förra representeras av hemmanstomten med sina åkrar och lövängar,
det, senare av de kala utmarkerna. Fisket är sålunda att betrakta ursprungligen icke som
huvudförvärvskälla utan som binäring. — Björkö i Göteborgs skärgård.
Att reservera kulturmarker blir en penningfråga ställd på
framtiden, ^därför att bestämda former av arbete på bestämda punkter icke
få tillåtas att avstanna. Det är — om problemet ställes på framtiden
— säkerligen icke ekonomiskt utförbart att anordna lövängsreservat
inom var och en av våra sydliga provinser. Men det framstår som
en förpliktelse mot vår kultur och som en betydelsefull nationell
uppgift att det sker på två eller tre ställen i landet. Områden som därvid
träda i förgrunden bliva Mälardalen, Falbygden i Västergötland samt
mellersta Öland. I Mälardalen erfordras ett ölandskap eller en halvö
i Mälaren, i Västergötland ett avsnitt av platåbergens sluttningar inom
bondebygd — Mösseberg eller Billingen. Ifråga om Öland tänker
man på vissa delar av järnåldersbygden inom mellersta Ölands väl
bibehållna lövängsområden. Det skydd fornminneslagen skänker
fornminnet som sådant bör genom tillägg i lagen utsträckas att omfatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
