Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Nils Lithberg
området och nu redan utgöra det: avgjort dominerande trädbeståndet.
I sådant fall ligger det antagandet nära till hands, att den
förutvarande lövskogsformationen icke blott är resultatet av att barrskogen
genom ängsbruket hölls borta, utan att dylik ängsmark en gång rent
av uppstått genom avsiktliga röjningar. Närmare bestämt skulle
detta kunna uttryckas så, att man företrädesvis från
blandskogsmarkerna tillgodosett sitt behov av bränsle, gärdesgårdsvirke och
byggnadstimmer, därvid särskilt takstolarna i gammal tid fordrade långt,
rakt och även kvistrikt virke, och samtidigt skonat nya lövträdsskott
— skott av bärande träd av alla slag — så att dessa fått
obehindrat växa och breda ut sig. Genom slåtter, betning på
sensommaren eller på annat sätt har därefter den nya
tillväxten hållits i schack, men sedan denna form av ängens kultivering
uppgivits, håller i främsta rummet barrskogen på att återtaga sina
en gång mistade domäner, därvid den naturligtvis också i jorden
själv genom dennas benägenhet för vegetationsväxling har en
naturlig bundsförvant. Jag har trott mig kunna iaktta, att denna ojämna
strid mellan barrträds- och lövträdsvegetation förekommer
företrädesvis inom sådan ängsmark, som är nära anknuten till gamla
fornminnesbygder. Ett exempel därpå utgör bland annat det stora
kämpgravsområdet i Vallhagar i Fröjel.
I vissa fall skulle sålunda de gotländska ängsmarkerna kunna
betecknas som odlingar, men icke odlingar till åkermark utan till fodermark,
inneslutande icke blott höslåtter och saftigare bete utan även det
foder, som lövtäkten erbjöd. Den ekonomiska grunden härtill är
utan tvekan boskapen. Foder av alla de slag, som primitiva
odlingsformer erbjödo, voro betingelsen för boskapsstockens vidmakthållande
och förkovran, och i denna låg gårdens förmögenhet. Det latinska
pecus — boskap — är språkhistoriskt samma ord som vårt fä, pecus
— boskap — är stamordet till pecuniæ — penningar —, liksom det
danska »liggende fæ» i den dag som är betyder kostbarheter. På
åkerns produkter kan, så länge man ännu icke kommit fram till
penninghushållning, ingen förmögenhet byggas; när äringsåret är slut,
måste dessa förbrukas eller också kastas bort. Så länge jag ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
