Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Ingmar Fröman
sträcker sig 2V2 km mot öster men vilkas mest berömda parti, det
egentliga Korpberget (fig. 2), är det västligaste och ligger på Viksbergs
område. Dess höjd över havet närmar sig åttio meter. Från de vackra
utsiktsplatserna kring toppens väderflöjel stupar klippan i söder
tvärbrant mot rasbranten vid bergets fot. Uppe på höjden växa glesa
tallar, på gränsen till stupet oxel, lind och oxbär, tulkört, blodnäva och
fältmalört. Rasbranten därnedanför klädes av en rik lundvegetation.
Den senare är ännu yppigare utvecklad inom det ungefär hundra
meter nordväst om Viksbergs huvudbyggnad vidtagande område, som
kallas Lindängen och äges av kanslirådet Hjalmar Almgren.
Lindängens höjdparti är en västlig fortsättning av Korpbergskedjan, dess
lägre delar äro mera öppna och lövängsartade. Var och en, som besökt
Lindängen och Korpberget en solig dag i slutet av maj, måste ha
överväldigats vid anblicken av markens täta, lysande blomstermatta, där
vid denna tidpunkt den gula färgen har övertaget tack vare myriader
av gulsippor, svalört och vårsmörblommor. Trädbeståndet utgöres
till väsentlig del av lind, ek, alm, ask och lönn, men granen är en
erövrare, som fattat posto i områdets kanter och hotar att rycka fram,
så snart tillfälle gives. Bland de ställvis talrika hasselbuskarna sprider
på våren tibastens skära blommor sin starka vällukt. Till
buskvegetationen höra också try, måbär, olvon, getapel, hagtorn och hägg. I
örternas och gräsens mångfald ingår ett flertal sällsyntheter såsom
Melica uniflora, Festuca gigantea, Bromus Benekeni, Carex silvatica
och Vicia dumetorum. Den sistnämnda har här sitt nordligaste
svenska växtställe. Tidigare fanns den ännu nordligare nära Nyckelviken
i Nacka socken, men där är den ej på länge återfunnen. Man kan blott
önska, att arten måtte skyddas mot utrotning på de få ställen i
Stockholmstrakten, där den ännu lever kvar.
Omkring år 1680 hade Urban Hjärne inrättat Sveriges första
hälsobrunn i Medevi, och endast några år därefter fick Medevibrunnen en
av sina efterföljare i Viksberg, där trenne källådror förande gott,
hälsobringande vatten upptäckts och undersökts. Under slutet av
1600-talet och under 1700-talet gick ryktet vida om Viksbergsvattnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
