Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Ingmar Fröman
ceras. Så nämner Linder tio olika sorters hassel, av vilka flertalet blott
torde vara former av vår vanliga art. Han skiljer på vita och
rödaktiga vitsippor, blåsippor med enkla och dubbla blommor o. s. v.,
varjämte ett par arter med synonymnamn kommit att upptagas på dubbla
ställen i listan. Begränsningen av släktena är ofta vidare än i nutida
floror. Så t. ex. ingå i släktet Trifolium även Melilotus, Medicago,
Lotus samt Menyanthes, vattenklövern. Som prov på språket kan
citeras följande kuriositet: »Equisetum repens sub aquis, foetidum,
Stinkande wattu Räfwerumpa», varmed avses Chara foetida, alltså
en kransalg.
Nio år innan Flora Wiksbergensis utkom, eller 1707, Carl von
Linnés födelseår, försvarade i Uppsala Jacobus Ludenius under
Olaus Rudbeck den yngres presidium en akademisk avhandling om
murgrönan. I den på latin avfattade skriften läsa vi i svensk
översättning: »Enligt Kungl. Bibliotekarien i Stockholm Joh. Falks uppgift till
Prof. L. Roberg förekom Hedera arborea även vid surbrunnen
Vijksberg, på det vackra berg, som av brunnsdrickarne benämndes
Parnassen». Detta strålande namn på Korpberget, »Parnassen», återgives av
Göran Wahlenberg i »Flora Svecica» (1824) men synes numera ha
sjunkit i glömska. Berget Parnassos i Grekland var såväl
Dionysoskultens som Apollons och musernas heliga berg. Vindyrkarna liksom
skalderna använde fordom som symboler icke blott vinrankan och
lagern; de lindade vid festliga tillfällen även den heliga murgrönan kring
sina tinningar. Murgrönan hör Parnassen till, och nog har väl den
yppiga murgrönsklädnaden på Korpbergets sydbrant bidragit till det
poetiskt klingande namnet.
I Flora Wiksbergensis är murgrönan, utom i den här inledningsvis
återgivna strofen, omnämnd med orden: »Hedera arborea, Gundelref,
Bergbinda, Träwefla, Bergklängia. Wexer i myckenhet wid
Korpeberget».
Många botanister ha efter Linder studerat floran i denna trakt, i
synnerhet under de senaste hundra eller femtio åren. Några av de
viktigaste namnen äro: Herrm. Hofberg, K. F. Thedenius, Knut
Almgren, F. R. Aulin och Johan Berggren, alla nu bortgångna. Man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>