Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke Persson
snart nog kommer att få, men det dröjer under alla omständigheter
länge innan bottenvegetationen åter får större omfattning, och under
tiden söka sig säkerligen många fåglar till andra trakter. Redan 1933
var de häckande svanarnas och brunändernas antal väsentligt minskat,
och det finns andra för ändringar i naturförhållandena ändå
ömtåligare arter.
Tåkerns framtida existens som rik fågelsjö är framför allt en
vattenfråga. Vattenståndet får ej sjunka under den nivå, som kan betecknas
som de senare årens medelvattenstånd.1 Det är att observera, att
denna nivå ligger betydligt lägre än den, som man avsåg att erhålla
vid sjöns sänkning. Den verkligt kritiska situationen som nu inträtt
vid Tåkern på grund av de senaste nederbördsfattiga åren har
föranlett strandägareföreningen att uppföra en provisorisk fördämning
av bräder och jord vid Mjölnaåns utflöde ur sjön. Fördämningen
byggdes för obetydlig kostnad i oktober 1933, men vattnet måste stiga
åtskilligt, innan den börjar göra någon nytta. Nu (jan. 1934) kan man
nämligen gå på den frusna, spruckna gyttjebottnen bortemot en
kilometer från fördämningen, innan man når fram till den redan nästan
överallt bottenfrusna återstoden av fåglarnas stora sjö. Fisket, som varit
av ej ringa ekonomisk betydelse, är för lång tid så gott som förstört.
Det bör emellertid vara ett strandägareintresse, att möjligheter snarast
skapas för fiskens återväxt samt att starrmaderna (betesmarker, av
vilka man på sina håll är ganska beroende) åtminstone i någon mån
översvämmas på våren, eljest blir betet minimalt. Fördämningen
borde ha byggts för länge sedan, och den måste ersättas med en permanent
dammbyggnad, om sjön skall kunna räddas åt framtiden. Tåkerns
värde ur ekonomisk synpunkt är under normala förhållanden
betydande. Dess värde som naturdokument kan ej gärna överskattas. Vi
ha ej råd att mista Nordeuropas rikaste fågelsjö.
1 De hydrografiska förhållandena i Tåkern ha klarlagts av Ragnar Melin: Tåkern. En
hydrografisk undersökning. Meddelanden från Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Bd 4,
nr 10. Stockholm 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
