Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre uppsatser och meddelanden
161
om »civilisationen». Tur var dock, att
motorbacken ej kom i närheten av
bergets märkliga växtplatser. Kungsberget
är nämligen ett sydberg, vars flora har
ett stort inslag av sydskandinaviska
växter, och därtill det mest typiska i
sitt slag i Gästrikland. Dock ser det ut,
som växterna här skulle gå en mörk
framtid till mötes, om ej platsen blir
fridlyst. Många komma i händerna på
botaniserande ungdomar, som efter
överståndet växtförhör i bästa fall
slänga dem i en mörk vrå på vinden.
Men det finns också andra människor,
som hört talas om de märkliga växter,
som här förekomma, och det händer ej
sällan, att hela lådor med växter
hämtas. Dessa planteras sedan med större
eller mindre framgång i trädgårdar,
stenpartier o. dyl.
Under sådana förhållanden synes en
fridlysning vara aktuell, och
markägarna och för övrigt alla järbobor borde
själva vara angelägna om att få denna
reliktförekomst bevarad för framtiden,
här där dessa växter alltsedan sin
invandring under värmetiden kämpat sin
hårda strid för tillvaron.
Det är just på sydöstra sidan av
berget man får söka den sydbergsartade
vegetationen. Där utbreder sig på
omkring 240 meters höjd över havet en
starkt sluttande rasmark, som
uppkommit genom att frosten under tidernas
lopp lösgjort talrika block från det
ovanför belägna stupet. Detta senare
har en höjd av omkring 30 meter.
Gnejsen, som här bildar berggrunden,
är ju en jämförelsevis hård bergart,
varför de stora blocken — ofta flera
kubikmeter — ej hunnit vittra utan
ligga kvar och bilda en med djupa,
förrädiska hålor försedd ur. Det är
nästan förvånande, att sådana stenmassor
hunnit lösgöras från berget under den
korta tidsperiod som förflutit efter
istiden. Blocken ligga i så djupt lager,
11 — Sveriges Natur 1934
Förf. foto 1933
Fig. 1. Hasselbuskarna vid Kungsberget.
att de smärre vittringsprodukter, som
kunnat komma in mellan dem, ej alls
förslå att fylla mellanrummen. Den
flora som här spirar upp mellan
stenarna blir fattig. Häri ligger just
rasmár-kens stora betydelse, den hindrar
skogen att tränga upp till bergstupet och
förkväva där befintliga växter.
Ovanför den egentliga rasmarken invid
själva bergväggen träffas det artrika
växtsamhället. Området är ej brett men
har en rätt ansenlig längd. Många
sprickor ha också uppstått i berget, och
i dessa finnas stensöta, hällebräken
(Woodsia ilvensis), hällespring och
bergspring (Asplenium-arter). Den
nederbörd, som faller här, vore ej
tillräcklig för vegetationens behov, men
vattnet från stora delar av berget går
genom sprickor hit till denna plats,
varför det här kan droppa vatten även
under längre torkperioder.
I fråga om fuktighetsförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
