Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / Tjugusjätte årgången. 1935 / 11 (1910-1935) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

R. Sernander och G. Vidfelt foto

Fig. 4. Gamla hemgjorda, runstensliknande gravvårdar på Tannåkers kyrkogård

Om Bolmen-traktens betydelse under äldre skeden i vår historia
vittnar på sitt sätt också den förutvarande rikedomen av gamla
frälsegårdar och säterier kring dess stränder. Inom själva Bolmsö socken
uppgick sålunda ännu vid mitten av förra århundradet frälsesäteriernas
förmedlade hemmantal till tio och en halv, under det att de knappast
ens nådde till halva detta antal inom någon enda av Västbo härads övriga
26 socknar. Inne på själva ön lågo Bolmstad, Håringe och Stora
Hofs säterier och på socknens fastlandsdel, Stafshult, Tiraholm,
Sunnaryd och Toftnäs, det sistnämnda bl. a. under ett kortare
skede i Sture-släktens ägo. Tillhöriga någon av de nio andra socknar,
som angränsa Bolmen, och belägna i omedelbar närhet av dess
stränder, lågo också de gamla herresätena Järanäs, Svanaholm, Liljenäs
(fordom kallat Bolmsnäs, och vid mitten av 1500-talet till en del
tillhörigt Gustaf Wasa), Hjälmaryd, Dannäs, Stora Gaflö, Stora
Tannåker, Bolmstad, Bolmaryd, Sundranäs och Bjerkenäs. Några av
namnen på våra äldsta kända frälseätter återfinnas i bevarade
förteckningar över forna ägare till dessa gamla stormansgårdar.

I likhet med vad man kan konstatera också i många andra delar av
Sydsverige, kännetecknas gårdar av detta slag i regel av ett
naturskönt läge. Ofta ha de anlagts på uddar eller vad som då var
holmar eller vattenomflutet land, omgivas vanligen av skogar med
delvis alltjämt bevarade starka inslag av lövträd – däribland de
»bärande», ek och bok, – hava tillgång till förmånliga fisken o. s. v.

En alltsedan äldsta tider namnkunnig fiskeplats vid Bolmen var
det givande ålfisket i sjöns utlopp vid Sken. Enligt ett av de äldsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>