Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lag samma (det gäller förbud mot byggande i vatten) vare, där genom
byggande i vatten skulle förorsakas sådan bestående ändring av
naturförhållandena, varigenom väsentligt minskad trevnad för närboende eller betydande
förlust för landets djur- och växtvärld är att befara.»
<hr />
Skärpan i professor Sernanders förkastelsedom över den
föreslagna Bolmenregleringen lämnar, såsom vi av det föregående se, intet
övrigt att önska. Och dock bör man lägga märke till, att varken vid
avfattningen av hans utlåtande, ej häller de övriga inlagor rörande
regleringsärendet, vilka sist i denna uppsats beröras, voro de siffror
ännu kända, som lagts fram på sid. 15—16 i denna uppsats!
Med Bolmens nuvarande utbredda och yppiga vattenvegetation
följer självklart också ett rikt sjöfågelliv. Huvudmassan av
andbeståndet utgöres givetvis av vanlig gräsand. Tämligen allmän är
också krickan och knipan. (Under en följd av år hade en hona av
sistnämnda art regelbundet sin boplats i en gammal ihålig apel i
trädgården till Toftnäs’ huvudgård.) Småskraken är vanlig i sjön och
även storskraken finnes här, ehuru som alltid mera sparsamt. Ett
och annat par av stjärtand, bläsand och vigg häcka påtagligen också i
sjön, enär enstaka exemplar – däribland också årsungar -— av dessa
arter ganska regelbundet plägade återfinnas 1 jaktbytena vid de stora
andjakterna vid Toftnäs och Svanaholm. Under de senaste
decennierna har också brunanden blivit bofast i Bolmen, där under samma
skede även skäggdopping, sothöna och skrattmås blivit allt
allmännare. Ingen av dessa fyra arter iakttogs någonsin under 1880-talets
jakter. Icke heller kan jag från detta tidigare skede erinra mig
hägern, vilken nu varje år kan iakttagas vid de för denna art
synnerligen passande grundstränderna i norra delen av sjön och säkerligen
också i enstaka par häckar där i närheten.
Sommaren 1934 visade sig en annan praktfull storfågel i Bolmen,
nämligen självaste knölsvanen. Denna arts uppträdande under
nämnda år icke bara i Bolmen, utan också i flera andra det
småländska höglandets sjöar, torde stå i samband med de exceptionella
förhållanden, som samtidigt voro rådande i Tåkern. (Jfr Folke Perssons
uppsats »Tåkern och torkan», Sveriges Natur 1934.) Huruvida
svanens uppträdande i Bolmen endast varit av rent tillfällig
art eller kan vara början till en stadigvarande bosättning,
återstår ännu att se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
