Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillägges till sist, att fiskmås, fisktärna och storlom äro allmänna
häckfåglar i Bolmen samt —- vilket är mera anmärkningsvärt —-
också smålom understundom funnits häcka i sjön samt att
drillsnäppan är vanlig överallt, där stränderna passa henne, äro åtminstone
huvuddragen av det vid vattnet och stränderna bundna fågellivet
antydda liksom ock de mera iögonfallande förändringar, som detta
fågelliv under de senaste decennierna undergått.
Endast som ett för mig personligen känt exempel på vad
andjakten kan avkasta, må nämnas, att såväl vid Toftnäs som vid
Svanaholm —- där jag själv haft tillfälle deltaga i dylika jakter ett flertal
somrar under en hel 40-års period, 1884—1923 —- kunde
understundom på vardera stället inemot ett par hundratal änder skjutas under
säsongen utan den ringaste fara för stammens bestånd.
I ännu mycket högre grad än andjakten är fisket en binäring av
betydelse för strandägarna vid Bolmen, för somliga av dessa är det
för övrigt mycket mer än binäring. Tack vare det förhållandet att
Bolmen inrymmer bottentyper och vattenområden av mycket olika
slag, så t. ex. jämte de starkt eutrofa grundområdena i norra delen av
sjön några rätt betydande djupbassänger i den södra, förekomma
ovanligt många fiskslag, ja, så gott som samtliga de i småländska
höglandets sjöar befintliga. Mycket få andra sjöar torde finnas i
vårt land, vilka likt Bolmen hysa tvenne fiskarter med så olika
fordringar på omgivningen som exemepelvis sutaren och laxöringen.
Föremål för en mer eller mindre givande fångst äro abborre, gädda,
mört, löja, ål, braxen, sutare, lake, laxöring, sik och siklöja. Av den
senare fångas vid jultiden en då lekande anjovisstor form, Bolmens
»småsik», vilken ätes helstekt och utgör en eftersökt, för denna trakt
säregen säsongdelikatess. Också ålen, vinterlaken samt de stora, à la
klippfisk soltorkade gäddorna från Bolmen hava av ålder ett
stadgat kulinariskt anseende i trakten vida däromkring.
Många etnografiskt intressanta och säkerligen till en del mycket
ålderdomliga särdrag äro —- eller voro åtminstone ännu för relativt
kort tid sedan -— förbundna med allmogefisket i sjön.
Bolmenvattnets klarhet och tillvaron av de väldiga, flacka
grundvattensområdena i norra delen av sjön, där under lugna solskensdagar alla
detaljer i den ljusa slambottnen äro fullt synliga ännu på 1 — 1 1/2 m:s
djup, möjliggöra så t. ex. ljustring av ål vid dagsljus. Vanligen såg
man därvid icke själva ålen, utan i regel endast de tvenne hål i
bottnen, mellan vilka ålen om dagen plägar ligga utsträckt, täckt av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
