- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / Tjugusjätte årgången. 1935 /
68

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

Alma Falk

venteringen blivit en hela befolkningens angelägenhet och kunde f. ö.
icke ha genomförts utan dess intresserade bistånd. Det vill synas,
som om ögonen här och var ha öppnats för nödvändigheten av
aktsamhet om naturen, för betydelsen av att kommunikationsleder,
bebyggelse o. dyl. med varsam hand inkomponeras i landskapet, och
intresset för att var i sin bygd i görligaste mån bidrager till
skyddandet och bevarandet av ursprungligheten och skönheten i Blekinges
natur har, av allt att döma, fått en allvarlig väckelse.

Blekinge har en hel del naturtyper, som, där de icke redan
spolierats, måste bibehållas. Vi ha våra enastående lundar med vegetation
och fågelliv, som knappast ha sin motsvarighet på andra platser i
landet, vi ha vildmarkspartier med åldriga jätteträd och de väldiga
flyttblocken mångfald, vi ha en rad ljuvliga vattendrag och
blänkande insjöar, vi ha kusten mot havet med klippor och leende vikar
och en tjusande skärgård därutanför.

De enstaka naturföremål, som ge karaktär åt dessa olika
landskapsavsnitt, kunna här icke uppräknas. Som exempel må endast
nämnas, att de geologiska naturminnena äro i majoritet. Flyttblock
av exceptionell storlek och form, anknutna till sagor och sägner samt
ofta med namn, kända i bygden, finns det gott om. Bland de senare
må nämnas Galte gryta, Gnetterydsstutarna, Guttamålaoxarna, Hoby
altare, Skälens julost. Av jättegrytor ha många spolierats, men
åtskilliga finnas ännu kvar, och väldiga, vilda gryt eller »skärv» med
sägenomspunna grottor och gångar äro också karakteristiska.

Blekingefloran har sina speciella drag. Vildkaprifolen (Lonicera
periclymenum) och murgrönan (Hedera helix) bidraga till det
yppiga, dekorativa intryck, som landskapet ger. Den ofta meterhöga
safsan (Osmunda regalis) pryder de flesta vattendragen, idegranen
(Taxus baccata) utgör med sina tusende exemplar, däribland landets
näst största, ett markant inslag. Enstaka växtplatser finnas för
dvärgbjörk (Betula nana), kungsängsliljan (Fritillaria meleagris), sandliljan
(Anthericum liliago) och strandtisteln (Sonchus palustris) för att ta
några exempel.

Gamla och vackra ekar och bokar äro typiska för Blekinge, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1935/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free