Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Paul Rosenius
skåp, som till en mils längd avskar dem från bygden österpå.
Utanför »österbyarna», Kämpinge och St. Hammar, tog vildmarken vidy
den som blivit kallad Ljungen, ett formligt ökenland som dock, även
det, under tidernas gång i mångfaldig måtto bytt form och väsende.
Ett mäktigt epos formades om våld på naturen och om naturens
hämnd, tills klokare släkten på en gång kuvade den och gav den
upprättelse, för att slutligen oåterkalleligt fastlåsa den i kulturens bojor.1
Vid det stora sillfiskets begynnelse täcktes ännu Falsterbonäset, i
likhet med stora delar av Skåneslätten, av den ädla, mest av ek
bestående lövskogen. De främmande köpmännen och väl även
infödingarna skövlade den för sina byggen, och vådeldar fullbordade
förstörelsen ■— i traktens kärr och mossar kan man ännu finna rester
av den forna timmerskogen. Sanden från havet fick spelrum och
blottades inne i markerna, när ljungen och porsen, ja jordskorpan
själv, »flat-torven»., togs till bränsle eller revs upp av kreaturen.
Redan på 1500-talet var hela näset ett Sahara i smått, och i trots av
skyddsvallar for flygsanden till tider mäktigt fram och ödelade
byarnas jord. I begynnelsen av 1700-talet, då tillståndet var särskilt
olycksdigert, inleddes den långa kamp mot sanden som först i våra
dagar krönts med full seger. Verket påbörjades av Magnus
Stenbock, som planlade åtgärder för bindande av de lösa sandmarkerna
vid flera av provinsens kuststräckor, och det upptogs vidare av
guvernören Hård, som utkommenderade byamännen att med sina
plogar nedplöja fröna av sandstarren. Men allt för många av plöjarna
skolkade, och historien om kampen mot sandstormarna blir också
historien om trångsyntheten och stundom illviljan från deras sida*
som närmast hotades av naturkatastroferna. En synnerligen energisk
insats gjordes av Erik Gustaf Lidbeck, som var s. k. ekonomie
professor i Lund och i denna egenskap samtidigt »direktör för de
skånska flygsandsplantagerna». Hans högra hand vid arbetet blev
studenten Matthias Sohlberg, vilken under flera år på 1750-talet, som
»plantor», med ett imponerande tålamod sökte förverkliga de Lid-
1 Vad som i denna uppsats anföres om Ljungens tidigare historia är hämtat ur HARALD LlNDALS
intressanta redogörelse i hans bok > Ljungen genom tiderna», Trelleborg 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
