Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Smärre uppsatser
Fig. 4. En vit mjöllav (möjligen en
Hæmettet mm a-ar t) knypplar ett gratiöst
spetsmönster över en skuggfuktig häll, innan denna
helt täckes av dess gulvita mjölskorpa
alpina, som här och där slagit sig ned
i mosstuvorna i lodhällarnas våta
sprickor. På ett par ställen förvandla några
stånd av fjällkloärten, Astragalus
alpi-nus, några svårtillgängliga, smala
klippavsatser till älskvärda små
blomsterhyllor. Något rikligare, men inte så
vacker som på klipphyllorna,
förekommer den sistnämnda även i det torra
gräset under tallarna vid älvstranden.
Liknande erfarenheter gör
lavjägaren. Så vitt en lekman kan bedöma,
är lavfloran i dessa sydbranter, liksom
f. ö. flerstädes på Skelleftefältets
bergarter utefter älven, synnerligen rik. Och
även denna i vanliga fall ringaktade,
men likväl i landskapet så
betydelsefulla och för växtälskaren så
tacksamma växtgrupp företer här i sydbranter-
0 ch meddelanden
I na inslag av samma art som
kärlväxt-floran. Det är åtminstone tvenne av
I fjällflörans lavar man här möter: en
I olivbrun, starkt blådaggig bladlav,
Par-| mella infumata, och en gröngulvit
I skorplav, Lecanora frustulosa. Båda
i ha sitt huvudtillhåll på Oxhällans
blåsiga, solstekta klippor, helt nära älvens
I forsande vatten. Den förra sticker sig
I gärna undan i det myller av
Parmelia-I arter och stjärnlavar, Physcia, som
fro-I das bland skorplavarna på de
stupan-| de hällarna. Den senare åter är mer
I iögonfallande och bildar här och där
I intill halvmeterstora eller större,
gryni-j ga, avflagnande krustor, vanligen tätt
I besatta med de svartbruna frukterna.
Uppe i de av sippervatten fuktade
stu-I pen återfinnas båda, ehuru något
mindre rikligt.
Vad detta sydbergs lavflora i övrigt
j inrymmer, skall jag inte ingå på.
Kanske kan det vara värt att nämna, att
den vackra Parmelia subargentifera, i
Norrland känd blott från få lokaler,
nordligast i Ångermanland, har en
liten vacker förekomst i en fuktig skreva
uppe i Storålidens branter.
Förmodligen den nordligaste av alla hittills
iakttagna svenska förekomster. I övrigt
skall det blott nämnas, att den, som en
gång fått ögonen upp för lavarnas
vackra och fantastiska formvärld, kan
ströva här uppe dag efter dag och
ständigt göra nya fynd — förvärv för
samlingen, om man är samlare, små
naturidyller att njuta av, om man är
natur-I vän.
Severin Schiöler.
GAMLA TRÄD PÅ BJÖRNÖ.
Björnö egendom, ett par mil norr om
Kalmar, utmärker sig för en
synnerligen vacker natur, där hav, skog och
leende lövängar förenas till ett parkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
