Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I c 6 Smärre uppsatser
skyddets tjänst, t. ex. initiativ till
fridlysningar av naturföremål, ha i sin mån
vittnat härom.
[Så t. ex. fridlysning av ett större
bokträd i Mjöbäcks s:n, d:o av en
holme i Simsjön, Ullasjö s:n, samt
fridlysningen av berguv under tiden 1js—
31/8 i samtliga län söder om
Kopparbergs och Gävleborgs.]
På ett område av naturskyddets fält
har även direkt verksamhet
förekommit under drygt ett decennium,
nämligen ifråga om fågelskydd. -— — —
Är 1933 beslöts att tillsätta en
naturskyddsnämnd, bestående av tre
ledamöter, vartill t. v. utsågos:
förbundssekreteraren, agronom Sigurd Svensson,
vilken också är redaktör för J. U.
F.-Bladet, ordf., förbundets
riksstudiele-dare, lektor Lorentz Bolin; konstnären
J. Aug. Hedin, som är förbundets
fågelsky ddskonsulent.
Propagandan för naturskydd har
huvudsakligen verkat genom J. U.
F.-Bladet, där ett antal naturskyddsvänliga,
av olika pennor skrivna artiklar
influtit. I regel ha dessa handlat om
fågelskydd. Ett och annat föredrag med
liknande syfte har också förekommit,
bl. a. med användande av en förbundet
tillhörig serie skioptikonbilder: »Ur
svensk djurvärld».
Av förbundsstudieledaren har
utarbetats en studieplan i naturskydd,
vilken varit införd i J. U. F.-Bladet och
även finnes tillgänglig i särtryck. — —
Fågelskyddskonsulenten har skrivit en
handledning i fågelskydd, avsedd som
en något utförligare orientering på
detta område för förbundsmedlemmarna.
I fråga om den verksamhet, som
mera direkt berört
fågelskyddskonsulen-tens arbetsfält, må följande meddelas:
Tävlingar i tillverkning och
uppsättning av fågelholkar hava ägt rum inom
19 av förbundets avdelningar, förde-
0 ch meddelanden
I lade på Kopparbergs, Västmanlands,
I Södermanlands, Södra Älvsborgs,
Jön-I köpings, Kronobergs och Kristianstads
län. Sammanlagda antalet under året
uppsatta holkar är 687.
j [Från och med denna verksamhets
I första år, 1924, hava inalles 5,396
hol-I kar blivit uppsatta.]
Bl. a. uppsattes i samförstånd med
skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län av
j Ljungarps J. U. F.-avdelning 106
holkar i skog, som föregående år härjats
av tallstekeln. Ehuru holkarna
uppsat-I tes så sent som den 28 mars, blevo ett
i betydligt antal bebyggda, och
länsjägmästaren i länet håller före att
åtgär-I den varit till stor nytta.
i Ringmärkning av fåglar har ägt rum
[ för Riksmuseums räkning. I dessa
märk-| ningar, vari J. U. F. deltagit sedan
I 1927, har antalet deltagare under
berättelseåret varit 38. De märkta
fåglarna äro 1,247 st., fördelade på följande
I 31 arter: kråka, kaja, stare, stenskvätta,
buskskvätta, rödstjärt, brokig
flugsnappare, talgoxe, blåmes, entita,
gärdsmyg, nötväcka, sädesärla, ladusvala,
hussvala, gulsparv, gråsparv, lärka,
tornsvala, gök, gröngöling, ringduva,
kattuggla, duvhök, sparvhök, vipa,
strandskata, strandpipare, gräsand,
gravand och fiskmås.
Den 8 juli gjordes ett besök vid
hägerkolonien i Ullareds socken i
Halland. Markägaren hade gjort
framställning till K. Vetenskapsakademien för
att få markområdet inlöst av staten.
Sedan fr. o. m. år 1927 kråkorna i
södra delen av Älvsborgs län börjat
ef-terhållas medelst fosforsmos, har det
förefallit, som om de redan förut
fåtaliga korparna betydligt minskat i
antal. Direkta exempel på orsak och
verkan i berörda avseende finnes också.
En undersökning av korpförekomsten
I inom södra Älvsborgs län har under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
