Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iéo
Litteraturanmälningar
Fries, såväl i fråga om ordval som
satsernas rytm. På detta förunderligt
suggestiva språk gives oss nu skogens
krönika årstid efter årstid, ej en
sammanhängande, utförlig skildring, men
glimtar ur växt- och djurvärldens liv och
det spel, som uppföres av vädrets
makter. Vi få en inblick i älgens vanor, vi
följa författaren på hans besök vid
grävlingens och rävens lyor eller
grodornas lekplatser, vi lära känna den gamla
eken, som år efter år i sina innandömen
hägnar fågelfamiljer av skilda slag, vi
bliva vittne till tjäderns och orrens spel,
vi titta in i berguvens boskreva, vi
dröja med beundran inför myrornas och
binas arbete vid deras näringsfång, vi
avläsa i snön harens och ekorrens,
rävens och utterns bravader.
»I svenska marker» var till en
betydande del illustrerad med andra
fotografers alster. I föreliggande verk har
Fries praktiskt taget ensam stått för
bildmaterialet. Detta betyder ingenting
mindre än en höjning av den
konstnärliga nivån. Det är ogörligt att i en
recension göra rättvisa åt bilder som
dessa. Man ville draga fram och berömma
dem alla. Blott några synpunkter må
framhållas. Som djurfotograf går Fries
ej alltid sina offer så nära inpå livet
som möjligt, ger oss alltså inte närbilder
i stort format. Han gör bättre än så
för sina syften, han komponerar in sina
studieföremål i landskapet på ett sätt,
som mångdubblar bildens
skönhetsvärde. Se på kungsfågeln i sin gran,
gärdsmygen vid sitt bo i mossbädden,
kattugglans unge efter den första flygturen,
berguvens inflog till boet eller de
underbara grävlingsbilderna! Gäller det
emellertid djurvärldens småttingar, såsom
insekter av allehanda slag, då har
kameran krupit dem riktigt nära och
avslöjat deras eleganta företeelser bland
blommor, blader och svampar. Sitt
största mästerskap når författaren, när
han går att visa oss skönheten i det
alldagliga och lilla, i den värld som vi
bokstavligen trampa under fötterna utan
att tänka på, vad där rymmes och
döljes, i den värld där »Putte i
Blåbärsskogen» hade sin varelse.
S. H—s.
Erik Rosenberg, Oset och Kvismaren.
Wahlström & Widstrand, Stockholm
1934-
Bland våra fågelvänner har nog Erik
Rosenberg, man och man emellan, gällt
som Sveriges förnämste fågelobservatör.
Med boken »Oset och Kvismaren» har
1 detta rykte blivit ytterligare befäst. Han
är en gudabenådad iakttagare och
framlägger sina rön på ett lugnt och veder-
! häftigt sätt, utan alla choser. Hans stil
är enkel och saklig, men når likväl
stundom högt och är ofta kryddad av hu-
j mor.
| Rosenberg har fastställt, vad den fin-
| ländske zoologen Palmén redan år 1874
förmodade, nämligen at det går en
flyttningsväg över Mälaren, Hjälmaren och
Vänern, och här har han fått tillfälle till
ingående rön över särskilt vadarnas
vanor, iakttagelser av sällspord skärpa —
jag nämner endast hans påpekande av
I huru olika arter söka sin föda på helt
skilda sätt: med hjälp av synen,
känseln eller hörseln. Han har avslöjat
sothönans och den halvenkla beckasinens
I nattliga giljarfärder, gått på jakt efter
den mystiske rördrommen, studerat
kärrhökarnas, jordugglans och
sorkarnas liv och leverne och följt den färg-
| skimrande kungsfiskarens sommarsaga.
Bilderna förtjäna ett särskilt
omnämnande. Den oinvigde skall kanske ofta
I finna dem föga märkliga, ibland ej så
J alldeles förstklassiga ur fotografisk
synpunkt. Den något mera sakkunnige
I kan dock ej undgå att konstatera, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
