Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Litteraturanmälningar
böcker såväl med avseende på
textinnehållet som bildmaterialet. Dess
redaktör har all heder av sitt verk.
A. F—k.
Skånes Natur, Skånes
Naturskyddsförenings årsskrift 1934.
Årsboken inledes av några vackra
försättsplanscher och är även, vad
textinnehållet angår, en trevlig
publikation.
Bokens huvudartikel, författad av
Bertil Hanström, handlar om
Balsbergs-grottan, vilken betecknas som Sveriges
största naturliga grottbildning.1
Uppsatsen inledes med en liten översikt av
de olika geologiska processer, som
överhuvudtaget kunna giva upphov till
dylika bildningar, och övergår därefter
till en detaljerad skildring av
nyssnämnda, ur flera synpunkter
synnerligen intressanta »naturminne» i
nordöstra Skånes kritformation.
Ett annat geologiskt naturminne,
Gurlycke skär, beskrives av Otto Gertz,
som också författat en uppsats om den
sällsynta ginstarten, Genista germanica.
Denna har, trots
naturskyddsföreningens räddningsåtgärder, efter hand
decimerats till den grad, att nu endast ett
enda exemplar återstår på dess gamla
växtplats. I en uppsats om idegranen i
Skåne lämnar samme författare även
en del intressanta uppgifter om
trädslaget i allmänhet.
En namnrik förteckning över
Kullabergs faner o gamar t er meddelas av
Theodor Blomqvist, och i en uppsats
(utan angiven författare) om Aralövs-
1 Åtminstone i sitt nutida skick synes
Bals-bergsgrottan, vars hela längd uppgives till 53 m.,
vara avsevärt mindre än den 81 m. långa och
på ett ställe ända till 25 m. höga
Hoverbergs-grottan i södra Jämtland. (Se "Sveriges Natur"
1926, sid. 108—115.) Anm. av red.
sjön och Näsbygärd får man del av ett
betydelsefullt fågelskyddsarbete. Nils
Einar Björkelund redogör för de
växtslag, som kommit till användning i
doppingbona i Krankesjön, och Nils
Noréhn konstaterar, att skärfläckan
trivs bra i Skåne — den hade där
intill år 1933 ökats till 11 häckande par.
Slutligen beskriver Nils Sylvén en
pyramidbok, växande vid Sandåkra
hållplats, c:a 1 mil söder om Hässleholm,
vilket exemplar jämte ett liknande,
funnet i Blekinge, är vårt lands enda
kända vildväxande av sitt slag.
En som synes omväxlande och
innehållsrik liten volym, som hedrar den
förening, som tagit skyddandet av
Skånes natur till sin uppgift! Till sist dock
en undrande fråga: varför icke låta
årsboken även giva upplysning om
något, som kan intressera många dess
läsare, nämligen namnen på Skånes
Naturskyddsförenings styrelseledamöter
och funktionärer? Nu far man icke ens
veta, vem som redigerat årsboken, även
om man gissar, att detta arbete utförts
av docent Otto Gertz.
A. F—k.
H. W:son Ahlmann, Nutida Sverige.
Dess natur och kultur.
Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm
1934. 223 sid., 100 flygbilder och
8 konturkartor.
I sin nya, vackra bok visar oss
professor Hans Ahlmann vårt land från en
synpunkt, som ännu åtminstone inte är
vår vanligaste, nämligen från luften.
Kanske kommer den dag, då
fågelperspektivet är vardagligt, men ännu så
länge erbjuder det nya, friska och
överraskande aspekter. Det är sant, att
detaljer i naturen och terrängens
växlingar i vertikalled nog i allmänhet ur ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
