Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Litteraturanmälningar
tur, att denna årsbok har en särskild
artikel därom, varför uppsatsen här
icke behöver behandlas.
En annan längre översiktsartikel
avser Väggmäleri i Blekinge och är
skriven av fil. kand. Henry Villgrund.
Enligt förf. kan intet annat landskap i
Sverige uppvisa så många
rumsdekorationer av ifrågavarande slag som
Blekinge. Det rikhaltiga och synnerligen
vackra och representativa bildgalleri,
som illustrerar uppsatsen, styrker också
detta påstående.
Av stort intresse är Ett kapitel ur
Blekinges äldsta bebyggelsehistoria av
docenten J. E. Forssander med
förträffliga bilder av gravfynd. Fru Eva
von Koch berättar en hel del
intressanta ting Ur en blekingegårds historia.
Det är det vackra Augerum, som här
får sin hävdateckning. Olof
Håkanssons testamente, ett intressant
blekingedokument, behandlas av lektor Bj.
Beckman.
Under rubrikerna Meddelanden och
notiser, Ur klipparkivet och
Blekingelitteratur har samlats diverse smått och
gott ur årets företeelser med
anknytning till Blekinge. Även har årsbokens
vakne redaktör här inflickat
uttalanden, som ur hembygdsvårdande
synpunkt kunna vara av intresse för
Blekinge.
De många vackra illustrationerna,
särskilt de utsökta försättsplanscherna,
samt bokens förnäma och smakfulla
utstyrsel på det hela taget harmoniera
förträffligt med dess gedigna och
allmänintressanta innehåll.
Blekingeborna kunna i sanning vara
redaktören, förbundets sekreterare,
intendenten Sigfrid Leander, tacksamma
för denna vackra bok, som knappast
torde ha sin like bland
hembygdsböcker i vårt land.
A. F—k.
Einar Lönnberg, Handlingar i
björnfrågan 1935, Almqvist & Wicksells
Boktryckeri-A.-B., Uppsala 19-35. 66
sidor.
Föreliggande broschyr ger först en
kort överblick på björnfrågan i Sverige
sådan den gestaltat sig alltsedan 1889
års riksdag, då godsägare Hugo Tamm
väckte motion om att belöning för
dödande av björn ej vidare skulle utgå
av allmänna medel. Huvudparten av
broschyrens innehåll upptages
emellertid utav de ordagranna yttranden, som
från skogstjänstemän m. fi.
administrativa myndigheter avgivits med
anledning av en vid innevarande års
riksdag av herr Gabrielsson väckt motion,
angående dels utvidgad rätt till
ersättning för av björn vållad skada, dels
rätt för renvårdande lapp att utanför
nationalpark utan särskilt tillstånd
döda sådan, som anfallit människa eller
tamdjur.
Av utrymmesskäl kan här
naturligtvis icke ingås på innehållet i alla de
citerade skrivelserna. Så mycket må
dock sägas, att mot såväl motionärens
egen som lappfogde Hans Cederbergs
och i viss män även länsstyrelsens i
Norrbottens län fantasifulla syn på
björnen som ett både fruktansvärt och
alltför talrikt förekommande
skadedjur, står en enig majoritet av
skogstjänstemän m. fi. personer, vilka i
ännu högre grad få anses sitta inne med
kännedom om de faktiska lokala
förhållandena. Inom Nedre Norrbottens
distrikt, ett av de områden där enligt
lapparnas egen utsago »björnplågan»
skulle vara som störst, konstaterar så
t. ex. överjägmästaren, att den skada,
som björnen verkligen gör å renar och
tamboskap, är försvinnande liten, och
att björnstammen inom området
fortfarande är så svag, att den icke kan
tåla en decimering. Ej heller äro na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
