Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Matematik, av Nils Evermark - Praktisk räkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATEMATIK.
Civilingenjör Nils Evermark
Praktisk räkning.
Varje människa har nytta av att kunna räkna. Det är inte,
som många kanske tro, särskilt svårt men man måste lära in
vissa regler och öva sig så att man inte glömmer bort vad man
lärt. Vi komma här att i korthet genomgå de olika räknesätten
och visa en del exempel från det praktiska livet.
Som Ni minns från skoltiden talar man om fyra olika
räknesätt. Dessa äro addition eller sammanläggning, subtraktion eller
fråndragning, multiplikation eller gånger samt division eller
delning. Vidare skiljer man mellan hela tal, decimalbråk och
allmänna bråk. Sålunda är 238 ett helt tal; 0,83 ett decimalbråk och
— ett allmänt bråk.
4
1. Addition. Tecknet + betyder pius och betecknar addition
av tal. Ex. 13 + 25 + 9 = 47. Tecknet = betyder lika med. De olika
talen, alltså 13, 25 och 9 i exemplet kallas termer, det uträknade
svaret benämnes summa.
2. Subtraktion. Tecknet — utläses minus eller minskat med.
Ex. 8650 — 3200 = 5450. Svaret 5450 kallas rest eller skillnad.
3. Multiplikation. Tecknet för multiplikation är • Ex.
25 • 4 • 6 • 0,8 = 100 • 6 • 0,8 = 600.0,8 = 480. Det uträknade svaret
kallas produkt; de ingående talen benämnas faktorer (utläses i
ental fa’ktor men i flertal fakto’rer).
4. Division. Som tecken för division förekommer : eller bråk-
75
streck —. Ex. 75:15 = 5 eller — =5. Skrivet på det senare sättet
15
kallas uttrycket ett bråk. Talet, som står över bråkstrecket, kallas
dividend eller täljare och talet under bråkstrecket divisor eller
nämnare. Det uträknade svaret kallas kvot.
Om i ett bråk täljaren är mindre än nämnaren har man ett
egentligt bråk vars värde eller kvot blir mindre än 1. Skulle
täljaren vara större än nämnaren säges bråket vara oegentligt och
dess värde är då större än 1.
12 3 5
Ex. —, —, — och–äro egentliga bråk
3 5 11 120
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
