Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Matematik, av Nils Evermark - Decimalbråk - Allmänna bråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matematik
4. Division.
Ex. 23,7:2,62
23 7
Divisionen kan skrivas —— och tecknas 23,7 2,62
2,62 j—
För att få bort decimalerna i tälj are och nämnare förlänges
med 100. Alltså skrives
23,7 23,7-100 2370 . .
-=-—- varefter divisionen tecknas
2,62 2,62 • 100 262
2g9 I uträkningen har medtagits endast tre
2370
2358
g decimaler. Fortsättes räkningen blir nästa
decimal ett tal som är större än 5. Man
brukar då höja föregående decimalen ett
1048 23 7
1520 steS- 1 exemplet blir då = 9,046,
1310 ’
varvid sista siffran 6 är höjd.
Ett decimalbråk multipliceras med 10; 100; 1000 o. s. v. genom
att decimalkommat flyttas ett, två, tre o. s. v. steg åt höger
(lika många steg som det finns nollor).
Ex. 18,76-1000 = 18760.
Ett decimalbråk divideras med 10; 100; 1000 o. s. v. genom
att decimalkommat flyttas ett, två, tre o. s. v. steg åt vänster
(lika många steg som det finns nollor).
Ex. ^ = 1,752; ^ = 0,0063.
100 100
Allmänna bråk.
Bråk som ha samma nämnare kallas liknämniga, sådana som ha
olika nämnare kallas oliknämniga.
„ 3 1 7 ....... . 2 3 9 ... ..
Ex. —> —> —> äro liknämniga, men —> —> — oliknämniga.
444^ 357
Liknämniga bråk kunna utan vidare adderas och subtraheras.
Oliknämniga bråk måste först göras liknämniga.
3 5 1 8 4 3 + 5 + 1 + 8-4 17-4 13 ,6
Ex. - + - + - +––=-=-= — = 1
77777 7 7 77
_ 3 2 6
Ex. - + - + — = x.
5 3 15
Här måste först en gemensam nämnare uppsättas. Som sådan
väljes det minsta tal, i vilket samtliga nämnare innehålles. Man
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
