Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Mekanik - Statik - Krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statik
MEKANIK OCH HÅLLFASTHETSLÄRA
Civilingenjör, Rektor Nils Evermark
MEKANIK.
Mekaniken är läran om kroppars jämvikt och rörelse. I fysiken
skiljer man mellan fasta, flytande och gasformiga kroppar och på
grund härav kan man tala om jämvikt och rörelse för dessa olika
slags kroppar var för sig. I det efterföljande inskränka vi oss till
det viktigaste rörande fasta kroppars mekanik.
Alla kroppar befinna sig på ett eller annat sätt under inverkan
av krafter. Om krafterna helt upphäva varandras verkan sägas de
hålla varandra i jämvikt och kroppen förblir då i sitt förutvarande
tillstånd av vila eller rörelse. Skulle krafterna icke upphäva
varandra fås en resulterande kraft eller kraftöverskott och på grund
härav erhåller kroppen någon form av rörelseförändring.
Då en fast kropp åverkas av yttre krafter uppkomma inre
spänningar i materialet samtidigt med att kroppen undergår
formförändringar. I mekaniken behandlas dock endast de yttre krafterna,
de av dem orsakade materialpåkänningarna och
formförändringarna studeras i hållfasthetsläran.
Mekaniken indelas i statik och dynamik. Statiken handlar om
kroppars jämvikt och dynamiken om kroppars rörelse.
STATIK.
Krafter.
Krafter härröra av olika slags fenomen i naturen. På grund av
jordens dragningsverkan eller tyngden attraheras alla kroppar vid
jordens yta i riktning mot jordens medelpunkt. Denna kraft, som
i dagligt tal kallas tyngdkraften, är ett specialfall av den allmänna
gravitationen. När en kropp placeras på ett underlag uppkommer
ett tryck, om någon spänner en lina uppkommer en dragkraft.
Vidare finnas magnetiska och elektriska krafter, vilka yttra sig
som dragning eller tryck på vissa slags föremål, molekylarkrafter,
strålningstryck osv.
Krafter mätas i enheten kilopond (kp). En kilopond är tyngden
(jordens dragningskraft) på massan ett kilogram på ett särskilt
ställe av jordens yta. På andra ställen av jordytan blir tyngden
av massenheten något olika, den är sålunda något mindre vid
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
