Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Olika slag av påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLLFASTHETSLÄRA.
När en fast kropp utsättes för åverkan av yttre krafter uppstå
dels inre spänningar, dels formförändringar. De inre spänningarna
eller påkänningarna i materialet uttryckas som kraft per ytenhet,
alltså i enheten kp/mm2 eller kp/cm2. Äro påkänningarna riktade
vinkelrät mot ett tvärsnitt kallas de normalpàkänningar och bruka
betecknas med o (sigma) och om de ligga i tvärsnittets plan kallas
de parallellpåkänningar eller vanligare tangentialpåkänningar och
betecknas med x (tau). Formförändringarna bli beroende av
materialets elasticitet. Helt elastiska äro sådana material, som återta
sin ursprungliga form då kraftåverkan upphör. Material, som
efter avlastning helt eller delvis bibehålla det deformerade
tillståndet kallas plastiska.
Vid hållfasthetsberäkningar skall tillses att
konstruktionselementen få sådana dimensioner, att påkänningar och
formförändringar ej överstiga tillåtna värden.
För att få kännedom om olika materials hållfasthetsegenskaper
utföras materialprov, som kunna vara mekaniska, kemiska och
metallografiska. De mekaniska proven äro de viktigaste och
utföras i särskilt härför konstruerade materialprovningsmaskiner.
I det följande angives i korthet de metoder och formler som
användas vid beräkning av raka, stångformiga kroppar utsatta för
dragning, tryck, skjuvning, böjning, vridning och knackning.
Olika slag av påkänningar.
I fig. 67 visas schematiskt exempel på hur påkänningar av olika
slag kunna uppkomma.
Vid dragning, tryck, böjning och knäckning uppkomma
normal-påkänningar (a — påkänningar) samt vid skjuvning och vridning
tangentialpåkänningar (r—påkänningar). Man kan också tänka
sig fall då två eller flera av dessa olika slags påkänningar
förekomma samtidigt exempelvis böjning och vridning, tryck och
böjning etc.
Ökas den yttre kraften ökas även påkänningen i materialet.
Detta kan dock endast fortsätta till en viss gräns, då materialet
ej längre förmår uthärda större påkänning. Detta gränsvärde
kallas brottgräns. Materialet brister efter brottgränsens
uppnående. Påkänningens värde vid brottgränsen hänföres alltid till den
F
ursprungliga snittarean a, alltså oB =— kp/cm2 eller kp/mm2
a
beroende på om a räknas i cm2 eller i mm2. Brottgränsen kan för
Trä 7
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
