Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Skjuvning eller skärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik och hållfasthetslära
Ex. Två 1 cm tjocka plattjärn skola förenas med nitar så som
visas i fig. 78. F = 9000 kp; ks = 600 kp/cm2 för
nitmaterialet och kd = 900 kp/cm2 för plåten. Bestäm
nitdiameter, antal nitar, plåtbredd, kantspänning, kantavstånd
och plåtens relativa styrka.
Fig. 78.
Nitdiametern väljes något mindre än sammanlagda
plåttjockleken, alltså d = 1,8 cm, varefter antalet nitar
beräknas med hjälp av spänningslagen.
kc =
F • 4
600 =
9000 • 4
60
= 6
n • 7T d2 n • 7T • 1,82 v • 132
Plåtbredden b beräknas enligt spänningslagen vid dragning,
varvid observeras att nithålen försvaga plåten
F 9000
kd =-= -
, o 9000 _
1,8 = -= 10
(b — d) • t (b —1,8) • 1 900
b = 10 + 1,8 = 11,8 cm, om nitarna placeras i en rad.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
