Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Värmelära - Värmemängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praktisk fysik
Tabell över specifikt värme.
Vatten c = 1
Is c = 0,5
Järn c = 0,115
Koppar c = 0,093
Kvicksilver c = 0,033
Glas c = 0,19
Trä c = 0,6
Alkohol c = 0,6
Tegel c = 0,22
Överhettad ånga c = 0,48
Olja c = 0,5
Luft vid konstant
tryck c = 0.24
Luft vid konstant
volym c = 0,17
Ex. Hur mycket värme åtgår för att uppvärma 10 kg järn från
20° till 500°?
W = c • G • (t — to) = 0,115 • 10 • 480 = 552 kcal
Ex. Om 25 1 kokhett vatten slås i 20 1 vatten av 10° vad blir
blandningstemperaturen?
Blandningens sluttemperatur blir x° och den beräknas
därav att det kalla vattnets upptagna värme = det varma
vattnets avgivna värme.
1 • 20 • (x —10) = 1 • 25 (100 — x)
2x — 20 = 250 — 2,5x; 4,5x = 270; x = 60°
En fast kropp kan bli flytande genom upphettning till
smältpunkten. Under smältningen tillföres värme utan att
temperaturen stiger. Vid frysning (stelning) avgives värme medan
temperaturen’hela tiden är densamma tills det hela stelnat. Den
värmemängd, som går åt för att smälta 1 kg av ett ämne kallas
smält-värme.
Exempel på smältpunkter.
Alkohol —115°
Kvicksilver — 39°
Tenn 232°
Koppar 1084°
Tackjärn 1100°
Järn 1700°
Glas 800—1400°
Platina 1800°
Volfram 3000°
Exempel på smältvärme.
Is 80 kcal/kg
Tenn 14
Järn 66 „
Bly 5,4 kcal/kg
Koppar 50 „
Zink 26 „
De flesta ämnen minska sin volym vid stelning. Undantag äro
vatten och tackjärn. Vatten som fryser till is kan spränga vatten-
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
