Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - C. Trä torkningens utförande - 7. Torkningsprocessens genomförande - D. Värmeförbrukning vid ångtorkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmeförbrukning vid ångtorkning
Framför en nästan olöslig uppgift ställes man, när det gäller
att torka t. ex. skeppningstorrt virke (c:a 25 %) med en mindre
inblandning av grönt virke (60—70 %). Även om man genom en
omsorgsfull provtagning skulle påträffa det fuktiga virket, skulle
en torkning, som tager hänsyn till de höga fuktkvoterna, bli
mycket oekonomisk. Den enda rationella lösningen på detta
problem är en utsortering av det fuktiga virket vid staplingen på
torkvagnarna. Det gröna virket känns av van personal igen dels
på viktsskillnaden och dels på den fuktiga ytan.
D. Värmeförbrukning vid ångtorkning.
Inom träindustrien har värmeekonomien tidigare icke ägnats
någon större uppmärksamhet, då man i allmänhet haft tillräckligt
med värdelöst avfallsbränsle för att tillgodose sitt behov — det
har t. o. m. icke varit ovanligt, att man måst »elda för kråkorna»
för att över huvud taget bli av med avfallet. Emellertid har
forskningen inom träindustrien även inriktats på problemet att
förädla avfallet, och i den mån den lyckas lösa denna uppgift,
kommer avfallets värde att stiga, och därmed aktualiseras även
frågan om ångtorkningens värmeekonomi. Oavsett tillgången på
avfallsbränsle är frågan givetvis redan nu aktuell för sådana
industrier, som ha toppbelastning på sin ångpanneanläggning.
Vid ej alltför extrema torkningsuppgifter skall
ångförbrukningen för en väl byggd torkanläggning ligga mellan 2—3 kg ånga
pr kg vatten, som avdunstas ur träet. Låg ångförbrukning
uppträder vid torkning av trä med låg volymvikt, vid mindre
trätjocklek samt under den varma årstiden. Ångförbrukningen stiger
med sjunkande yttertemperatur, ökad trätjocklek, ökad
volymvikt hos träet samt vid nedtorkning till extremt låga fuktkvoter
eller torkning med endast några få procent, t. ex. från 12 till 8 %.
För att kunna bedöma i vilken utsträckning yttre åtgärder,
såsom värmeisolering och tätning, inverka på torkans
värme-ekonomi, är det nödvändigt, att sammanställa de olika
värmebehov, som bidraga till den totala värmeförbrukningen. Härvid
skiljer man lämpligen mellan nyttig värme och värmeförluster.
Nyttig värme.
1. Uppvärmning av det trä, som skall torkas.
2. Uppvärmning av det i träet befintliga vattnet.
3. Uppvärmning av torkvagnar och strö.
4. Uppvärmning av den för torkningen erforderliga luften.
Trä 20
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
