Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - D. Värmeförbrukning vid ångtorkning - E. Kostnadsberäkning av virkestorkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkestorkning och torkanläggningar
Praktisk kontroll av ångförbrukningen.
Det möter icke några större svårigheter att utföra en kontroll
av ångförbrukningen. För detta ändamål behöver man endast två
uppgifter, nämligen den under en bestämd torkningsperiod
borttorkade vattenmängden och den ångmängd, som härvid åtgått.
Den borttorkade vattenmängden erhålles på så sätt, som visats
vid genomgången av räkneexemplet. Den använda ångmängden
kan mätas med hjälp av en ångmängdmätare, som kopplas till en
i ångledningen inbyggd mätfläns, se fig. 190. Den kan också
bestämmas genom uppmätning av kondensvattenmängden, varvid
dock den direkt i torkkammaren inblåste ångmängden måste
tillläggas. De kan uppskattas genom mätning av q? och tillämpning
av under »Befuktning» givna värdena i tabellen på sida 314.
E. Kostnadsberäkning av virkestorkning.
Kostnaderna för torkning av virke fördela sig huvudsakligen
på följande poster:
Av torkningstiden oberoende kostnader.
1. Stapling och växling.
2. Ångförbrukning (till största delen)
Mot torkningstiden proportionella kostnader.
3. Kraftförbrukning (c:a 1,8 kWh pr 10.000 m3 cirkulationsluft).
4. Ränta och avskrivning på byggnader och maskiner.
5. Kostnader för torkans skötsel.
6. Reparationer och underhåll.
Torkas endast virke med samma volymvikt, dimension och
fuktighet, så beräknas lätt en enhetskostnad pr kubikfot (kbf) genom
att man dividerar summa kostnader med summa torkat trä i
kbf, varvid båda summorna tagas för ex. ett år. Har man
däremot varierande torkgods, så kunna också torkningskostnaderna
variera inom ganska vida gränser. Varje olika torkningsuppgift
fordrar därför en särskild kalkyl, men kalkylationen kan
underlättas, om man först beräknar de mot torkningstiden
proportionella kostnaderna uttryckta i öre pr driftstimme, eftersom dessa
gälla gemensamt för alla torkningsuppgifter. I nedanstående
exempel skall visas, hur man utför kostnadsberäkningen.
Exemplen visa även den relativa kostnadsskillnaden mellan olika
torkningsuppgifter, men få däremot icke tagas såsom absoluta
värden på torkningskostnader, då både elkrafts- och ångpriserna
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
