Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - II. Limmets användning - 4. Uppvärmningsanordningar och värmetillförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lim och limningsmetocler
ket vatten, uppvärmes det mera än träet. På grund härav kan
man uppvärma limfogen mycket mer än hela trämassan i en
konstruktion i motsats till förhållandet i ex. en varmpress eller en
värmekammare.
Metodens fördelar.
Härdning av limmet med dielektrisk ström har följande
fördelar:
1. Snabb och relativt jämn uppvärmning i limfogen, utan att
värmen behöver passera hela trätjockleken.
2. Upphettning av limfogen utan nämnvärda förluster av fukt
i virket, så att en efterkonditionering av träet är obehövlig.
3. Dielektrisk uppvärmning kan användas för krökta och
dub-belkrökta ytor, där pressuppvärmning skulle vara oekonomisk
t. ex. på grund av verktygskostnader.
4. Dielektrisk uppvärmning medger snabb härdning av limfogen
i tjocka konstruktioner av skiktat trä. (Se resorcinol- och
fenol-resorcinollim) där uppvärmningen kan taga timmar enl. andra
metoder, såsom varmpress eller värmekammare.
Nackdelar och metodens begränsning.
Metodens största nackdel, som inskränker dess användbarhet,
är den kostsamma utrustningen och de höga driftskostnaderna för
högfrekvensenergi.
Även om man endast upphettar limfogen och materialet mellan
elektroderna, är den en dyrbar värmekälla jämfört med ånga,
varmvatten eller varmluft. Av denna orsak användes dielektrisk
uppvärmning icke för limning av stora ytor, t. ex.
plywoodlimfo-gar, där varmhärdning i press är enklare och billigare och icke
heller för alltför stora fogar, t. ex. i skeppsbyggerier, där den eljest
vore idealisk.
I praktiken använder man för närvarande med fördel metoden
för härdning av limfogar vid tillverkningar på löpande band av
lamellparkett, lamellträ, emballage, verktygsskaft m. m.
För att påskynda härdningen bör största möjliga effekt sändas
genom arbetsstycket. Storleken av denna effekt är beroende bl. a.
på arbetsstyckets massa, som skall uppvärmas, resp. limfogens
dimensioner. Ju större den uttagna effekten är, desto större är faran
för överslag; med ökad frekvens minskas faran härför.
Olika användningssätt.
Hur arbetsstycket uppvärmes beror närmast på elektrodernas
placering och detta i sin tur bestämmes av konstruktionens
storlek och utformning samt hur man sätter limfogarna under tryck.
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
