Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Modellsnickeri, av L. Lange - Färgen - Verktyg och maskiner - Modellen och träets struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modellsnickeri
sändes till gjuteriet. Såväl modeller som kärnlådor av trä målas
enligt föreskrifter i omstående tabell, gällande för både järn- och
icke-järnlegeringar.
Av tabellen framgår, hur man med användandet av olika färger
har möjlighet att underlätta för gjutaren att utan ritningens hjälp
se, hur modellens olika detaljer höra samman och hur den bör
formas.
Tidigare har alltid spritfärg använts för målning av modellerna.
Under senare år har emellertid cellulosa kommit till allt större
användning tack vare dess hållbarhet.
Verktyg och maskiner.
Den skicklige modellsnickarens verktygsutrustning blir aldrig
komplett. De främsta verktygen äro dock de för allt bänksnickeri
mest vanliga men böra kompletteras med t. ex. kärnlådehyvel, goda
svarvstål, en så komplett uppsättning bildhuggarjärn som möjligt
och liknande specialverktyg. Modellsnickarens arbete är i hög grad
beroende av den maskinutrustning, som står till hans förfogande.
Härvid inta de små lätthanterliga maskinerna bandsåg, cirkelsåg,
rikthyvel, slipskiva och putsrulle en mycket central plats. Dessa
böra finnas så nära inom räckhåll vid hans arbetsplats som möjligt.
Modellen och träets struktur.
En väsentlig egenskap hos virket är, att fuktighetsgraden inte
nämnvärt påverkar det i måtthänseende i fibrernas längdriktning.
Krympningen respektive svällningen är störst radiellt kring
kärnan och ungefär hälften så stor tvärs över årsringarna. Det är
av betydelse att taga fasta på detta vid limning av ämnen för
modeller, eftersom dessa under långa perioder få ligga i den
fuktiga sanden och dessutom i modellförrådet, där de tyvärr
alltför ofta utsättas för de kraftiga påfrestningar, som de olika
årstidernas väderleksförhållanden medföra. Modellen bör därför
byggas så, att dess form så litet som möjligt påverkas av att träet
»arbetar».
En fråga, som har intimt samband med detta, är de »okar»,
varmed kärnlådorna utrustas. Dessa ha även till uppgift att lyfta
lådan så den inte står direkt på det fuktiga gjuterigølvet, där
hyllor ofta saknas.
Förhållandet att virket oväsentligt krymper i träets
längdriktning och att ändträet är motståndskraftigare mot slitage kan
fördelaktigt utnyttjas vid tillverkning av t. ex. navet på en
remskiva, som fig. 305 visar.
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
