Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Stillära, av Bengt Cnattingius - Antiken. Klassisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stil och stilhistoria
harmoni begagnade grekerna ett proportionssystem, som ännu i
dag behövde studeras av arkitekter och konsthantverkare.
Starkast kommer funktionalismen fram i den doriska stilen, som
exemplifieras i Partenontemplet. Det dekorativa elementet är
samlat till bjälklaget (arkitraven) där ögat får vila ut. Här samlas
dekorationen på frisen med s. k. triglyfer och fälten emellan dem,
de s. k. metoperna. Listerna ovanför prydas med mäanderbårder
och olika slag av bladlister (s. k. kymation), och gavelfälten
förses med skulpturframställningar, se fig. 355—356. Den joniska och
korintiska stilen, fig. 357—361, nyttjar ännu livligare dekoration.
Kapitälet är rikt skulpterat med växtornament, särskilt
akantus-blad. Alla dessa dekorationsdetaljer har eftervärlden begagnat i
stor utsträckning.
Samma förfinade dekoration begagnas på vaser av bränd lera.
Här uttrycker sig den grekiska andan lika tydligt som i
tempelarkitekturen. Formen får samma funktionella energi som templet,
och dess delars samverkan till en helhet är beundransvärd.
Dekorationen i de äldre vaserna, de s. k. geometriska, består mest
av mäanderbårder. Senare blir figurframställningen rikare.
Möbler och heminredning intresserade grekerna mindre. Genom
begagnande av svarvstolen — en uppfinning av assyrerna — och
av hörnens fästande medelst sinkning, laxning och not kunde man
Fig. 382. Romansk arkitektur, katedralen i Worms (Fletcher).
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
