Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bildhuggeri, av Ernst Sundbeck och Nils Boiardt - Bildhuggeriyrket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDHUGGERI.
Verkmästare Ernst Sundbeck och
Bildhug g ar mästare Nils Boiardt
Bildhuggeriyrket.
Om detta förnäma hantverk kan med fog sägas, att det är
gammalt och traditionsrikt.
Redan under stenåldern och vid den mänskliga kulturens
uppkomst fanns det hos människan ett medfött behov av att på något
sätt pryda sina bostäder, husgeråd, vapen och andra
bruksföremål. På så sätt uppkom ornamentiken, och motiven till denna
hämtades ofta direkt ur naturen. Det karakteristiska akantus-
Fig, 381.
bladet, se fig. 381, har således ofta använts som motiv vid
komponerandet av kapitäler och konsoler och förekommer i de flesta
stilarter.
Efter att från början endast ha varit primitivt utarbetade
figurer har genom kulturens framsteg och den stigande
handaskickligheten det hela utvecklats till ett fristående yrke, som i våra
dagar ställer stora krav på dess utövare, såväl när det gäller
ornamentik som figurarbete av mera komplicerad art. Man kan
i detta sammanhang påminna om, att bildhuggeri av två slag
förekommer. Dels s. k. friskulptur och dels relief. Den förra är
fristående och bör vara så komponerad och utförd, att den kan
Trä 38
593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>