Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Ytbehandling, av Frans Karlström - Polering - Arbetsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling
Emellan de olika polityrskikten pudrades ytan försiktigt med
pimpsten, som erhölls genom att gnida två pimpstensstycken mot
varandra, så att det genom gnidningen alstrade pimpstensmjölet
fick falla direkt på ytan. Det säger sig självt att denna
pimpstens-pudring skulle göras ytterst sparsamt för att inte lämna en grå
beläggning vid poleringen. Pimpstenen hade till ändamål att slipa
polityrskikten släta vid poleringen; pimpstenen stannade
nämligen i polersudden vid poleringen.
Numera har denna förnämliga poleringsmetod nästan helt
ersatts med s. k. cellulosapolering, som antingen sker med maskin
eller polersudd.
Jämför man den gamla franskpoleringen med den nutida
cel-lulosapoleringen, skall man finna, att de båda poleringsmetoderna
äro rakt motsatta varandra. Vid franskpoleringen lade man på
lager efter lager polityr med polersudden, men vid
cellulosa-poleringen lägger man på ett tillräckligt tjockt lager cellulosalack
med pensel eller färgspruta. Därefter »tvättas» eller slipas
cellu-losalackskiktet till fullständig planhet med användande av
polersudd eller slipmaskin. Vid cellulosapoleringen tager man alltså
bort eller jämnar ut det förut pålagda lackskiktet.
En annan typ av polering är den s. k. amerikanpoleringen.
Denna kännetecknas därav, att ytan, som skulle poleras, belägges
med ett tillräckligt tjockt skikt av en mager fernissa (flatting,
slipfernissa), som sedan slipas till fullständig planhet med filt
och pulvriserad pimpsten jämte en passande slipvätska, vanligen
vatten. Efterpoleringen utföres med filt och rottenstone.
Klar-ning utföres med handen och torr wienerkalk. Förfaringssättet
lämnar ett utomordentligt vackert resultat, men hållbarheten är
inte tillräckligt stor, beroende på att den magra fernissan har
för liten motståndskraft mot stötar och repor. Metoden kom
därför tämligen snart ur bruk, men har på senare tid åter tagits upp,
varvid cellulosalacker användas i stället för mager fernissa.
Slip-ningarna göras med maskin, och metoden kallas maskinpolering.
Arbetsmetoder.
Alt. E. 1—5) = Alt. D punkterna 1—5.
6) Polering med polersudd och poler preparat samt någon
droppe polerolja och eventuellt
7) Klarning med klarkräm, antingen för hand eller med
maskin och lammullshätta.
668
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
