Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Handverktyg, av Gunnar Nygren och Nils Holmgren - Hyvlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handverktyg
Fig. 479. Putshyvel.
Fig. 478. Rubank.
Putshyveln, fig. 479, är betydligt mindre än rubanken, c:a 25 cm
lång, och har ett handtag även i framänden, det s. k. hornet.
Putshyvlarna finnas i olika utföranden med avseende på hyvel-
järnets spånvinkel. För hyvling av rakvuxna och mjuka träslag
användes en stor spånvinkel och för hårda och svårputsade
träslag en förhållandevis liten spånvinkel.
Av putshyvlar må nämnas den tyska »Ulmia»-putshyveln, som
tillverkas av apelträ med pockenholzsula och har ställbar
spån-öppning och järnkil, vilken är fastsatt med en kraftig skruv.
Hy-veljärnet är av amerikansk modell och c:a 2 mm tjockt. Hyveln är
speciellt lämpad för putsning av faner.
Bland de hyvlar, som äro tillverkade av järn, märkes den
amerikanske stanley-hyveln. Sulan och spånöppningen på denna
förslitas sakta i jämförelse med hyvlar av trä och vidare blir den
ej skev, om den utsättes för temperaturväxlingar. Inställningen
av hyveljärnet i såväl höjd- som sidled sker genom en
skruvanordning.
Tandhyveln, fig. 480, användes till att göra fina refflor på de
träytor, som skola limmas, för att limmet skall fästa bättre. Speciellt
gäller detta vid limning av hårda träslag och vid all fanering.
700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
