- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
788

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Träbearbetningsmaskiner, av Gunnar Nygren - Hyvelmaskiner - Hyvelkuttrar och hyvelstål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trä b earbetningsmaskiner

kelbåge in mot fräsens centrum. Detta medför att slipningen av
fräsarna endast kan ske på tändernas spånsida, varvid tandprofilen
alltid blir densamma.

Om en fräs skall bearbeta rakt utstående kanter på virket, t. ex.
sidorna i en not, måste tänderna på dessa ställen även ha en viss
sidosläppning. Fräsar för dylika ändamål måste därför göras i två
halvor, för att tandprofilen ej skall ändras genom slipningen.
Fräsar med endast en uppstående kant, såsom halvspont- och
falsfräsar, kunna däremot göras odelade, vilket även är
förhållandet med sådana fräsar, som ej behöva sidosläppning, t. ex.
slät-kant- och stavfräsar samt profilfräsar med låga, rundade konturer.

Fig. 574 visar en delad notfräs, och fig. 575 åskådliggör
principen för, hur en dylik fräs är konstruerad. »Notdelen» av
fräs-tand 1 sitter på fräshalva I och notdel 2 på fräshalva II.
»Notdelen» av frästand 1 bearbetar notens botten och b-sida, på vilken
sida den har släppningsvinkeln oci, medan den ej berör notens
a-sida, där tanden alltså ej behöver ha någon släppning. Frästand 2
bearbetar notens botten och a-sida men ej b-sidan och har sin
släppning 0C2 på a-sidan av noten. Vid avslipningen av tänderna
kommer notbredden c att minska, och för att erhålla den
ursprungliga notbredden, måste alltså de båda fräshalvorna skjutas
ihop något. De båda fräshalvorna hållas samman av tre pinnar, på
vilka de kunna förskjutas.

Spånvinkeln på hyvlingsfräsar är normalt 30°, alltså
gynnsammare än för vanliga kuttrar med stål.

Slipningen av fräsar måste ske med stor noggrannhet och
utföres därför i speciella maskiner. Såväl tanddelning som
spån-vinklar måste vara exakta. Oregelbundenheter i tanddelningen
medföra, att vissa tänder komma att ligga på en mindre skärcirkel
än de övriga och alltså ej att deltaga i arbetet, medan en ändring
av spånvinkeln gör, att den hyvlade profilen blir felaktig.

Hyvlingsfräsarna måste vara noga centrerade på spindeln, då i
annat fall den frästa profilen ej blir den avsedda på grund av
fräsens svängningar, och man använder därför självcentrerande
bussningar.

Hyvelkuttrarnas arbetssätt

Vid all hyvling arbeta stålen mot virkets matningsriktning
och söka att skjuta virket tillbaka. Stålen arbeta därför till största
delen mot fiberriktningen, varvid virket teoretiskt sett lätt
spjälkas upp. Den höga skärhastigheten jämte stor spånvinkel och litet
skärdjup minska dock denna spjälkande tendens i hög grad, och
urspjälkningar kunna som regel endast iakttagas i fruset virke,

788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free