Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Självkostnadsberäkning, av Björn Ståhl - 1. Självkostnadsberäkning för möbelindustrin - Kalkylationsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Självk ostnads b eräkning
tecknas av att kostnaden för produkten erhålls genom division av
totala kostnadssumman (även direkt material och direkt
arbetslön) under en viss period med produktmängden under samma
period.
För möbelfabriker är divisionsmetoden olämplig, eftersom
tillverkningen inte är enhetlig. De måste använda en mera utvecklad
form av självkostnadsberäkning, som påläggsmetoden är.
Påläggsmetoden kännetecknas av att kostnaderna först indelas
i direkta kostnader och omkostnader (indirekta kostnader). De
direkta kostnaderna belasta produkterna (kostnadsbärarna)
direkt, medan de indirekta kostnaderna först fördelas på
avdelningar (kostnadsställen) och sedan fördelas på produkterna i form
av omkostnadspålägg. Nedanstående schema visar i princip
kostnadsfördelningen vid påläggskalkylation:
Det enklaste sättet skulle vara att använda ett enda
omkostnadspålägg för alla indirekta kostnader, men kan inte
rekommenderas för företag med blandad tillverkning, då resultat av en
sådan beräkning blir mycket otillfredsställande.
Vid rådande driftsförhållanden inom möbelindustrin är det
nödvändigt att räkna med olika pålägg för olika avdelningar
(kostnadsställen). I detta sammanhang kan nämnas, att
kostnadsställena inte endast utgörs av avdelningar, vilket även den schematiska
framställningen av en möbelfabriks indelning på olika
kostnadsställen visar enligt figur 652.
Ur självkostnadssynpunkt är kostnadsställenas ändamål att
samla upp företagets alla omkostnader på »konton», för att
möjliggöra en effektiv kontroll av omkostnaderna och vidare att
fördela dessa, så att de kan sättas i ett visst förhållande till de
färdiga produkterna och bli rättvist fördelade på dem. Såsom
framgår av figur 652 kan kostnadsställena vara allmänna
hjälpavdel-ningar, som gagnar alla verksamheter inom företaget;
tillverkningens hjälpavdelningar, som indirekt huvudsakligen gagnar
tillverkningen; materialavdelningar för inköps- och
förrådsverk-samheten; direkta tillverkningsavdelningar, där omedelbar
bearbetning av materialet till produkterna sker; och slutligen
affärsavdelningar för företagets administrations- och
försäljningsverksamhet.
880
[-Kostnadsslag-]
{+Kostnads-
slag+}
Direkta kostnader
Produkter [-(kostnadsbärare)-]
{+(kostnads-
bärare)+}
’ Avdelningar [-(kostnadsställen)-]
{+(kostnads-
ställen)+}
Omkostnader
(indirekta kostnader)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
