Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Självkostnadsberäkning, av Björn Ståhl - 2. Exempel på kostnadsberäkning vid en medelstor möbelfabrik (totalkalkyl) - Omkostnadsfördelningstablå. Fördelning av indirekta kostnader på kostnadsställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkostnadsfördelning stablå
nåder på andra kostnadsställen. Hjälpavdelningarna fördelas
enligt s. k. steg jör delning, som kännetecknas av att kostnadsställe
får motta kostnader från ett framförliggande kostnadsställe och
får avlämna kostnader till ett bakomliggande. Figur 653 visar
principen för stegfördelningen.
Det är att märka, att man först måste fördela sådana
kostnadsställen, som ej skall belastas med kostnader från någon av de
andra kostnadsställena. Man börjar exempelvis med fördelning av
fastighetsförvaltningens kostnader före värmecentralens,
eftersom den senare skall bära en del av lokalhyran.
För att man skall kunna kontrollera kostnaderna vid de olika
avdelningarna inom företaget och för att få en rätt och
ändamålsenlig fördelning av omkostnaderna på produkterna, måste man
vara ytterst noggrann vid fördelningen.
De olika hjälpavdelningarna genomgås i det följande (se även
bilaga 6).
Fastighetsförvaltningen, som innehåller kosinadsslagen
kalkylmässiga avskrivningar (5 272 kronor), underhåll av byggnader
(2 208 kronor), brandförsäkring och självrisk för brand (347
kronor) och övriga kalkylmässiga räntor (5138 kronor), fördelar
sina kostnader på andra kostnadsställen såsom bilaga 2 visar, dvs.
varje avdelning får bära sin andel av lokalomkostnaderna
(»hyran»).
Maskin- och inventarieförvaltning. Av bilaga 3 framgår hur
stora omkostnaderna för maskiner och inventarier är för varje
avdelning. För värmecentralen 1 513 kronor, för
fanéringsavdel-ningen 1 962 kronor etc. Kostnaderna belastar respektive
avdelning i tablån (bilaga 6).
Värmecentral. De sammanlagda värmeomkostnaderna (7 855
kronor) skall fördelas efter värmeförbrukningen vid avdelningarna.
I bilaga 7 sid. 912—913 visas fördelningen av värmeomkostnaderna.
Virkestorken, som är i drift större delen av året, tar största delen
av värmen, men då inga mätningar gjorts inom företaget, har
värmeförbrukningen för torken uppskattats till ca 50 % av hela
förbrukningen.
Resterande kostnad 7 855 — 4 000 = 3 855 kronor fördelas på
övriga kostnadsställen efter »korrigerat ytinnehåll». Till vissa
avdelningar åtgår mer värme än till andra, så har exempelvis
maskinavdelningen större värmeförbrukning, eftersom
spånut-sugningsanläggningen även tar en hel del värme från lokalen.
Samma är förhållandet med ytbehandlingsavdelningens
sprut-boxar. Andra avdelningar såsom lager och garage behöver mindre
895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
