- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
1071

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matematiska och tekniska tabeller - E. Standardisering - E2. Kvalitetsbestämmelser för dörrsnickerier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E Standardisering

E2

__ (forts)

B

Allt virke skall vara vinterfällt och friskt,
fritt frin kådlåpor, maskhål, svamp, röta,
bark, genomgående sprickor och sprickor med
mera än 1 mm öppning.

Karmar få innehålla levande kvistar,
däribland 3 st. av högst 25—38 mm storlek per m
samt fasta torrkvistar av högst 19 mm
storlek intill ett antal av 3 st. per 2 m. Ramstycken
få innehålla levande kvistar, däribland 3 st. av
högst 25—38 mm storlek och 3 st. fasta
torr-kvistar av högst 19 mm storlek per 2 m.
Fyllningar av limmat trä få innehålla levande
kvistar, 7 st. av högst 19 mm storlek eller 14 st.
av högst 13 mm storlek samt dessutom 15
pärl-kvistar per ml. Bladkvistar, som ej äro
kraftigt sammanväxta med virket, skola urborras
och kvisthålen lagas. Kantlister till släta
dörrar få endast innehålla enstaka pärlkvistar och
skola vara fria från sprickor.

Foder få innehålla levande kvistar, dock ej
mera än 1 st. av högst 19 mm storlek eller 2 st.
av högst 13 mm storlek per 2 m samt
dess-,utom 2 st. pärlkvistar per m.

Faner få innehålla enstaka fasta kvistar av
högst 9 mm storlek samt med träkitt eller på
annat sätt lagade kvisthål, kådlåppr och
sprickor.

Samtliga kvistar skola vara någorlunda
jämnt fördelade över karm, dörr och foder.

Endast lätt ytblånad får förekomma.

AU lagning skall vara omsorgsfullt utförd.
Till lagningar skola användas träbitar, som
till sina egenskaper överensstämma med det

lagade virket. Där lagningspropp vid
bearbetningen blivit genomskuren och sålunda når ut
till kant, skall tillses att minst halva proppen
blir kvar i virket. I annat fall skall nv lagning
verkställas.

Träfiberskivor skola vara av hård kvalitet.

Dörrarna få ej ha genomgående tappar och
tapparna få ej bottna i tapphålen.

Snickeriet putsas för målning.

C

Allt virke skall vara vinterfällt och friskt,
fritt från maskhål, svamp, röta, bark och
genomgående sprickor.

Karmar och ramstycken få innehålla
levande kvistar av högst 38 mm storlek och fasta
torrkvistar av högst 25 mm storlek. Fyllningar
av limmat trä få innehålla levande kvistar,
dock högst 7 st. av nögst 25—38 mm storlek
per ms och fasta torrkvistar av högst 19 mm
storlek intill 10 st. per m*. Bladkvistar, som ej
äro kraftigt sammanväxta med träet, skola
urborras och kvisthålen lagas. Kantlister få
innehålla enstaka pärlkvistar.

Foder få innehålla levande kvistar av högst
25 mm storlek samt fasta torrkvistar av högst
19 mm storlek.

Faner få innehålla fasta kvistar av högst 20
mm storlek samt med träkitt eller på annat
sätt lagade kvisthål, kådlåpor och sprickor.

AH lagning skall vara omsorgsfullt utförd.

Träfiberskivor skola vara’ av hård kvalitet.

Dörrarna kunna ha genomgående tappar.

Snickeriet putsas för målning.

Form beständighet

1 avseende på formbeständighet indelas dörrsnickerier i 3 klasser:

Klass 1 Dörrar med högsta krav pd utseende och
formbeständighet.

Klass 2 Dörrar med normala krav pd utseende och
formbeständighet.

Klass 3 Enklare dörrar.

Bestämmelserna gälla sidohängda dörrar
och endast i tillämpliga delar övriga dörrtyper.

Bestämmelserna angående
formbeständigheten avse tillåtna avvikelser från planhet samt
maximimått för krympning, svällning och
sprickor.

Avvikelserna från planhet kan bestå dels av
mindre buktigheter i ytorna, vilka inverka
störande på utseendet, dels av kantkrokighet och
skevhet.

Mindre buktigheter i ytorna mätas med en
50 mm och en 200 mm lång, rak linjal och s. k.
tjockleksmått (fig. 2). Linjalen placeras vid
eventuella buktigheter på dörrytan och
därefter uppmätes pilhöjden c med
tjockleksmåttet (fig. 3). Med den kortare linjalen
uppmätas små buktigheter och med den längre
linjalen större buktigheter.

Kantkrokighet och skevhet samt krympning
och svällning hos dörrsnickeriet, bestämmas

1071

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/1077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free