Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Käring, Gud bevare oss, om du säger ett ord mer om
honom!”
”Men visst har han lagt sig ut för torparn på något vis?”
”Ja, han är densamme, som tager där det finns och lägger
där det fattas, ser du. Kan ej levandes råd med det. Vakta
din tunga, du, och grassera måttligt. Vi få nu mala som folket
mest.”
”Såg du verkligen, att kvarnen gick då?”
”Du har ju förstlingen där vid skåpet!”
”Av vårt gudslån? Jag trodde, att du kom med
skaffat mjöl.”
... ”Och i övermorgon redan få vi fara efter mälden. Så att
nog må du tro, att en var ute på sämre resa än så.”
Hon började lugna sig och fundera. Hade karln
ackorderat sig till kvarnarnas förlossning mot torpet, så var ju
affären inte klen. Men vilken var den andre vid uppgörelsen?
Huru hade karln blivit så bitterligen medfaren och grå i en
hast? Hade han bortsvurit sig åt draken, han med, som andra
storkarlar? Nåja, stor sak kunde väl också det vara! Nådatiden
var ju kvar, Kristi förtjänst stor och Herrans långmodighet
övermåttan. Han finge väl ha hem prästen, han som andra,
på dödsstrået. Eljes var det ej så farligt, att åldern bitit på
honom. Skulle det bliva många barn, så bleve det kanske
liten del på var, men ofödder kunde inte skällas arm.
Så tog sig överslaget ut i dess helhet och hon sade
halv-belåtet:
”Nånå, inte var jag tänkande förkasta dig alldeles heller,
Mates!”
”Sådant ville jag äntligen höra!” svarade han lättad.
”För du skall veta, att aldrig i min dag var jag värre ute och
ändå kunde ta mig så gott igenom!”
”Men vad folket skall grassera!”
”Stor sak i det! Vi ärom karaktärsfolk vi och aktom ej
på dylikt snack.”
Ordet, från säck i påse kommet, skänkte hustrun
märkbar lisa* Och sedan vände han på saken för bättre
verkan:
”Vad folk av stånd och karaktär veter du, som ej är illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
