Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur PÅ PRÄRIEN.
INLEDNING.
En vinterkväll i början av 80-talet var det, ock på de
ojämna prärievägarne arbetade vagnarne sig mödosamt fram
genom fotstjock gyttja, vadan b julen sjönko ned än åt höger,
än åt vänster. Åkar Smiths stora, täckta droska kom från
Morton by och körde genom den lilla mörka lunden i
utkanten — fram på prärien i riktning mot anhaltstationen
strax bakom. Icke ett ljud hördes, icke en människa syntes
till, då en stor svart hund plötsligt reste sig utanför dörren
till väntrummet och gav till ett dovt skall, som genljöd ute
på slätten. Månen övergöt spåret och det splitternya trähuset
med en skarp glans, mot vilken appelskogen tog sig nästan
svart ut.
— Hallå! ropade kusken och stannade — vad är det
på färde?
— Du är för tidigt ute, Jack, svarade inspektorn som’
syntes i dörren, tåget kommer inte på tjugu minuter.
— Här ser inte vidare affärslikt ut, menade Jack, vilken
hoppat ned och klappade hunden, som nosade på honom.
— Åh well — vad kan man begära?
Inspektoren tog tillfället i akt att byta ord med en genuin
amerikan. — Vardagarna är det väl inte så galet, men
söndagarna fick ju kyrkfolket sin vilja fram — de nekade bolaget
att lägga spår här, om inte söndagstrafiken avskaffades. Det
går inte två reella tåg på hela da’n.
Jack skrattade.
— Det var väl syndarne i Blue Point, de ville åt — eller
deras ölbuteljer — i alla fall fiffigt gjort, di ä utlänningar di
ena som di andra, och vi ä lika nöjda om att få Morton till
en sommarsöndags-eftermiddags-suphåla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
